31.12.10

Sista dagen på 2010

År 2010 - ett helt år har redan gått. Galet o magiskt på samma gång.

Jag återkommer med en liten resumé av 2010 - nästa år ;-)

Vill bara passa på att önska ett gott slut och ett gott nytt! ♥

30.12.10

Att leva i orättvisor

Det finns många orättvisor i vår värld som vi ständigt stöter på. Sina egna erfarenheter ligger en närmast hjärtat såklart. Givetvis tycker jag det är orättvist att man skall behöva betala dyrt för att bli gravid när WHO har klassat det som en sjukdom. Men ofrivillig barnlöshet finns inte med i någon sjukvårdsgaranti av vad jag kan se?

Självklart tycker jag det är förjävligt att det är okej att döda foster på grund av slarv och okunskap än att hjälpa nya foster att få bli till - till de som verkligen, verkligen vill bli föräldrar och som inte bara glömt att skydda sig. Den här diskussionen kan driva upp helvetet med människor som anser att abort är kvinnans rätt. Javisst är det - men det borde kosta en slant när folk ser det som dagen-efter-piller så att de lär sig. Det är snart 2011 och kan vi resa till månen kan väl folk förstå att man kan bli gravid om man ligger med någon.

Halkar in på en blogg och läser om en mamma som har 10 barn. Hon avböjde att sterilisera sig för att det kostade för mycket = 7500:-
Som om det blir billigare med ett barn till?

Ibland lever man i en liten bubbla med sin ryggsäck som innehåller livets erfarenheter. De formar en och hur man ser på saker och ting. Sådant kan ingen ta ifrån en. Det man varit med om i livet har hänt och då är det normalt att känna orättvisa inför olika saker.
Men så är det ju också med orättvisor - man får göra det bästa utav det. Istället för att gräma sig och tycka att det är fördjävligt får man skapa en förändring. Det finns många sätt att göra det på inom ofrivillig barnlöshet. Jag har redan tidigare nämnt några - tillsammans är vi starka(re)

God fortsättning på er!

23.12.10

Om man inte kan få barn via samlag

Jag gillar när människor i samma båt går ut och sprider information om ofrivillig barnlöshet. Det har Anna med bloggen Längtan till ett barn gjort. Artikel på SvD går att läsa här.

Vad som får mig fundersam är kommentarer som denna;
"Kan man inte få barn genom samlag så tycker jag inte att skattepengar skall betala andra metoder. Kvinnan i sin artikel skall respekteras för sin längtan även om jag också kan tycka att det gått över styr"

Får jag välja så skulle jag vilja undvika att betala med mina skattepengar till dem som medvetet väljer att döda sina barn i magen bara för att de har slarvat med skydd vid samlag.
Men jag kan inte välja för vårt samhälle ser ut såhär.

Människor som inte gått igenom ofrivillig barnlöshet kan aldrig någonsin förstå hur det egentligen är. De kan aldrig förstå längtan, smärtan och desperationen efter något som för andra är en kvart i sänghalmen och sedan är det klappat och klart.

Olika världar. Samma jordklot.

Två har blivit tre

Åh vilken lycka! Majas älskade faddrar tillika våra vänner har idag blivit föräldrar till en ljuvlig liten tös! Hon kom tre veckor innan beräknat, men alla mår bra och det är det viktigaste!
Glädjetårar har rullat från mina kinder och varje gång jag tänker på det blir jag helt euforisk!

Det är mäktigt det här med barn. Därför blir lyckan stor när människor vi tycker om får glädjas över att bli föräldrar. Mycket därför att våra vänner också har varit ett fantastiskt stöd under perioden vi gick igenom IVF och allt som hör till.

Grattis P & Å till er fina dotter! ♥ ♥ ♥

19.12.10

Att ro i ett ishav

Jag relaterar ofta till båtar av den enkla anledningen att man ofta säger " Vi sitter i samma båt"

Nu kanske många tycker att jag inte längre sitter i samma båt som alla IVF.are, men okej, jag ligger väl bakom och guppar i en liten optimistjolle i försök att hejja på de som fortfarande ror i den förbannade båten.

Det är tungt att ro när man bara stöter på en massa kalla och hårda isberg som stoppar ens väg och inte tar en framåt. Jag önskar så att ni inte sjunker. Jag önskar att isberget, till våren, smälter och ni känner er positiva av solens strålar och all värme. Jag hoppas att ni inte ger upp. Allt slit för att komma bort från isberget till att nå i hamn - hoppas jag kan vara värt när ni en dag blir föräldrar.

Så enkelt för mig att sitta här och skriva i metaforer - jag som tagit mig i hamn. Men resan för min del tar aldrig, aldrig slut! Trots att jag är förälder. Resan som handlar om hur samhället behöver få veta hur turbulent det är att stiga ombord i en ranglig eka och försöka ro över ett stormande hav av känslor och försöka komma i hamn.

Så ni får tycka vad ni vill - men jag kommer guppa med så länge det krävs.
Vi måste hålla ihop vi IVF.are om det skall bli någon djävla förändring i samhället och bland vården - en kan inte göra allting, men alla kan göra något! Därför önskar jag också att fler blir medlemmar i föreningen Barnlängtan som jobbar stenhårt för att hjälpa alla som på något vis är ofrivilligt barnlösa.

Kram på er underbara ni

13.12.10

10.12.10

Jo nog går det väl åt rätt håll

Igår var vi på sjukhuset för ultraljudsundersökning på Lilla M:s lymfkörtel som inte riktigt gett med sig än. Såren läker sakta men säkert. Idag var det läkarbesök och det verkade inte vara något speciellt, lite eller knappt någon vätska kvar i lymfan. Sänkan låg på 18 vilket kan tyda på att kroppen fortfarande jobbar bort det sista av bakterierna. Så jag hoppas att ingenting ligger och lurar inuti hennes kropp. Döma av hennes tillstånd är hon pigg och glad ♥

Handtaget är min väska och ingen bärrem till barnet

9.12.10

Barnlängtan och Wabbie - viktigt!



Är det något som är viktigt så är det Wabbie Foundation och föreningen Barnlängtan. Stiftelsen som startades av Sandra och Lars Dekenno tidigare i år. En stiftelse som skall kunna ge ekonomisk stöd till de personer som behöver det inför IVF eller adoptioner.
Barnlängtan som är en förening till för ofrivilligt barnlösa.

Av 50 tidningar jag mejlade så skrev två stycken om stiftelsen vilket är bättre än 0 för det gäller att synas därute i bruset

Länk till Gotlands Allehanda & länk till E-nytt

Kan vi komma överens om att i varje medialt sammanhang/allmänna sammanhang försöka prata om dels Wabbie Foundation och även om föreningen Barnlängtan (som lägger ner mycket tid och kraft för medlemmarna)

Det är ju trots allt något som rör de flesta av oss och vi är många i samma sits som kan påverka. Dels att fler går med i föreningen Barnlängtan så att arbetet kan fortsätta där samt att vi öppnar upp ögonen så folk kan skänka pengar till stiftelsen så att fler kan få ekonomisk hjälp!

Okej - är ni på?

Maja vs toapapper 1-0

Lilla M håller sig sysselsatt medan hennes trötta mamma försöker stjäla någon minuts sömn till. Då ser det ut såhär när man vaknar. Idag ska vi på återbesök till läkaren. Fånga dagen! Kram

7.12.10

Tjejkväll

Aaaaah, tjejkväll med me, myself and I, skumtomtar och Desperate housewifes samt cougartown.

Ljusmanifestation för Robert Edwards

Mer information här i Facebook-gruppen

Ta med ljus eller marschaller och kom till entrén vid Karolinska Institutets bibliotek, Solna. Berzeliusväg 3.

Kl. 15.00 tisdagen den 7 november.

Buss 69, eller 3.

Skicka gärna detta vidare till så många ni kan!

6.12.10

Vet ni att ni är bäst?

Alltså, jag vet inte om jag har fått fram det i skrift hur glad och tacksam jag är över allt stöd vi har fått i samband med Majas sjukdom. Det var en fruktansvärd turbulent tid och jag vet att jag inte svarat direkt på era kommentarer som ni skrivit till oss - men hoppas ändå att ni vet att vi är så tacksamma! Ovärderligt stöd! ♥

Vi skall på återbesök både onsdag och torsdag. På onsdag blir det ultraljud för att se hur lymfkörteln på kinden ser ut inuti och på torsdag blir det läkarbedömning.
Det tar tid att läka detta, syns fortfarande att hon haft stora sår i ansiktet, även om de är betydligt mindre än tidigare. Det gör ingenting sålänge hon är frisk inuti och tolkar man hennes mående så skall det nog vara lugnt.

Såg ni på vetenskapens värld ikväll om nobelpristagaren i medicin? Jag är så känslosam och grinar lätt åt det mesta som har med IVF o göra. Mycket för att jag är så oerhört tacksam att hjälp finns och att vi faktiskt har berikats med en underbar dotter, samt viljan att kämpa för alla andra barnlösa människor som inget hellre vill än att få uppleva föräldraskapet!

3.12.10

Pappas mat är bäst

Korvstroganoff o ris till lunch o Maja älskar det. Torsk med potatis o äggsås igår var också en hit. Maja ser ut som en röd michelingumma, nödvändigt med heltäckande förkläde om man vill undvika tomatfläckar överallt. Trevlig helg!

2.12.10

Från 1 månad till 12 månader

Däckad av magsjuka sedan i måndags så sambon fick vara hemma och ta hand om lilla M för det gick verkligen inte. Idag är jag trött, men har mer energi än tidigare. Hur mår ni?
Det känns som december är en lite loj månad, mycket julbestyr säkert och många som kanske går lite i ide när mörkret och kylan gripit tag om oss alla.

Själv är jag varm inombords när jag tänker på det år som gått. Allting man fått uppleva, alla nya människor man träffat och all kärlek man har fått ge och fått tillbaka.
En liten bildkavalkad på hjärtat från december 09 till och med november 10. Att ett år kan gå så hisnande fort. Jag blir stjärnsnurrig när jag tänker på det. ♥













Den här kärleken går inte att mäta!

23.11.10

Vår älskade blir 1 år idag


23/11 2009. Pappa Lars klipper navelsträngen

Det har varit en känslosam dag idag, den 23 november. Klockan 22.26 nu på kvällen gick jag upp och la min hand på Majas rygg och tackade henne för att hon finns hos oss. Klockan 22.26 för ett år sedan föddes hon, efterlängtad och innerligt älskad!

Stundtals känns det fortfarande overkligt att vårt liv är berikat med detta barn, vårt barn!

Redo för att åka hem med denna ljuvliga bit mänsklighet!

Så mycket som vi upplevt under det här året, som ju rusat iväg! Majas utveckling och framsteg, Majas kämpande när hon blev sjuk i harpest och all hennes kärlek hon ger oss varje dag! Det är en gränslös lycka och tacksamheten över att få bli förälder! Älskade barn, tack för att du finns hos oss och skänker oss glädje och kärlek, varje dag!

18.11.10

Inslag i SVT - och hur kan vi hjälpa er som kämpar?

Igår var SVT här och gjorde ett inslag om harpesten
SVT Östnytt om Majas harpest

Det har snart gått två månader sedan Maja insjuknade i detta och jag vet att det kanske låter klemigt men jag vill ta tillfället i akt och tacka på mina bara knän vilket enormt stöd vi har haft från alla nära, kära och bloggvänner som hört av sig på telefon, bloggen, facebook.
Att känna det stödet och att man inte är ensam är oerhört tacksamt när man befinner sig i en jobbig situation! Hoppas ni vet att vi är ytterst tacksamma för allt ni gjort för oss!


Och när vi ändå är inne på känslor. Hur skall man förhålla sig till alla som kämpar på i IVF-träsket dag ut och dag in, som aldrig blir gravida, som blir gravida men inte får behålla sitt barn, som lägger sjukt mycket pengar på att försöka uppnå något som för många är så självskrivet.

Det är känsligt. Som två stränder med ett hav emellan där ena stranden symboliserar de som äntligen blivit föräldrar, den andra stranden de som fortfarande kämpar och så ett hav däremellan där de som mår så dåligt försöker hålla sig flytande för att inte hamna på botten.

Hur och vad kan vi göra för alla som kämpar och som försöker komma på fötter igen efter tunga sorger och förluster? Hur kan vi hjälpa er? Kan vi det trots att vi står på andra stranden? Vi vill ju så gärna att alla skall kunna samlas på en och samma strand.
Många tankar som snurrar...



17.11.10

Syjunta Norrdalen

Jag och min granne Stina som också får vara lite extramormor/farmor åt mig har startat syjunta tillsammans. Vi är två medlemmar, fler får det inte plats kring bordet. Stina syr på sin sprillans nya maskin och jag syr med min älskade farmors gamla maskin. Jag har i stort sett aldrig sytt så det är kul att äntligen komma igång.


På något vis känns det som att farmor liksom får leva vidare när jag tänker på hur hon suttit vid symaskinen och sytt och nu har jag tagit hand om den.
Älskar att ha minnen från henne men det är också fruktansvärt jobbigt. Imorgon fyller farmor 83 år däruppe i himlen. Saknaden är stor!

Har du en necessär till övers?

I oktober startade jag igång föreningen Omtanke (www.foreningenomtanke.wordpress.com) som kommer jobba med olika projekt, främst inom Eskilstuna kommun.

Första projektet nu är insamling till en kvinnojour i kommunen. Vi skall ordna necessärer till kvinnorna som innehåller hygienprodukter.
Har du eller någon du känner en necessär som bara ligger i ett hörn i badrumsskåpet? Skänk den gärna till föreningen!

Mejla till foreningenomtanke@gmail.com
Det är detta jag brinner för, att hjälpa människor! Hjälp oss att hjälpa!

15.11.10

Lilla M med i tidningen

Klockan närmar sig 23 och måndagen den 15 november är snart förbi. Efter lunchen gick vi upp till grannarna och fick smarrig rabarberpaj med vaniljsås. Jag är som mammor är mest och lät lilla M smaka, det händer inte ofta att vi fikar, så någon gång ibland känns helt okej.

Hon var nog lite sockerrusig för normalt brukar hon somna vid 19 men då klämde vi i oss middag, sen somnade hon framåt 20 tiden. En positiv sak är att hon sover hela nätterna efter att jag slutade amma.


Men ursäkta?! Vad är det där för beteende? - undrar den paranta Östermalmsdamen Maja von Öfronclipse

Not without min mobil och grillvantar!

Idag var vi med i morgontidningen där de skrev om Maja som varit sjuk i harpest.

Godnatt raringar - ta vara på er och livet!

M å n d a g

Är alldeles för dålig på att ventilera i min egen blogg vad som händer om dagarna, kanske lika bra att starta med det. Om inte annat är det ett bra sätt att komma ihåg vad man gjort (och inte gjort...)

Vädret är som det sig bör när det är höst. Majsan ligger ute i vagnen och har sovit hela förmiddagen, det börjar bli dags att äta lunch snart och sedan blir det fika hos grannen som försökte locka med rabarberpaj och vaniljsås - hon blev så glad när jag sa att vi skulle komma förbi.

Jag har startat en förening också som heter Omtanke, stod på marknad igår och sålde hembakta bullar, hantverk och secondhand till förmån för föreningen.

Glöm inte att sms.a WAB50 till 72950 - då bidrar du med 50kronor till Wabbie Foundation

8.11.10

Beräknad att föda

Kan inte låta bli att se bakåt i tiden. För ett år sedan var vi beräknade att föda barn, vissa datum blir sådär härligt speciella och vissa bli jobbiga. Ett helt år sedan. Helt galet.

Allt det här med barn är övernaturligt stort. Mycket för att livet handlar om just fortplantning så påverkar det väldigt mycket av ens tillvaro.

Nu är det ju inte så lätt för alla att bara skaffa barn. Därför uppmanar jag till att ni kikar in på www.wabbiefoundation.org och visar ert stöd - helst genom att skänka en summa pengar så att fler människor får möjlighet att bli föräldrar! ♥

1.11.10

Egen tid

Att få sitta ifred på toaletten händer sällan, man får passa på när tillfälle ges och någon annan har koll på lillan. Ordet blindskita får en ny innebörd. För på porslinsstolen kan man ta en paus, man kan inte göra så mycket annat samtidigt. Förutom att blogga... Nu ska jag o stora M på skoldisco jag är med o arrangerar. Öronproppar, check!

31.10.10

En liten tripp

Först blev det besök hos mormor och hennes butik

Jag har ju insett att jag knappt hinner blogga om allting som händer i min värld. Antagligen för att det hela tiden händer saker så jag knappt minns vad jag gjorde för två dagar sedan...

I lördags blev det en tur till Stockholm för att närvara på våra vänners namnceremoni för deras lilla dotter. Det blev en fin ceremoni fylld med kärlek och jag fick faktiskt några tårar i ögonvrån. När gästerna började droppa av samlades några grabbar för att säga hej och tack till vår vän - som överrumplad blev meddragen ut på en försenad svensexa.

Jag och barnen åkte till mormor, morfar och morbror för middag. Pappa och jag passade på att släpa ner kartonger från vinden som var fyllda med leksaker från när jag och lillasyster var små. Ett litet himmelrike för Maja som varken visste ut eller in bland alla nya leksaker. Gosedjur och dockor och det mesta i rosa...fick med oss några kartonger hem och vinden fick lite mer utrymme.

Lilla M och morfar busar

Imorse vaknade jag av att lilla M pep till och så att mormor gick dit för att plocka upp henne. Trodde det var mitt i natten men fick till svar att klockan var 08! Yay - sovit hela natten som en klubbad. Vilken lyx att mormor tog lilla M så man kunde blunda en stund till! Tack mamma o pappa ♥

Lilla M myser med sin fina mormor

Mormor o morfar hade ordnat värsta hotellfrukosten. Tack för helgen!

Lämnade stora M hos farmor och fick lunch på köpet. De skulle på bio och så skulle han sova över där. Vi åkte hemåt och jag åkte till en bekant för planering av höstmarknad i Eskilstuna samt andra planer som jag hoppas kan bli något framöver.

Lillasyster kom förbi en sväng och upplevde nostalgin med alla leksaker.
Här en bild på kusin Hugo, pappa Marcus och så Lasse och Maja.


Nu är klockan lite för sent och jag borde droppa i säng då det stundar skoldisco imorgon som vi arrangerar. Kommer bli en lång dag men fartfylld och rolig.

Godnatt raringar därute - glöm inte bort att ni är värdefulla och unika varje en av er! ♥

Vi har provat Pampers Active Fit


För länge sedan gick jag med i Buzzador. Ett sätt att få prova saker gratis för att rapportera in så att företagen får veta vad vi konsumenter tycker. Man buzzar bland sina vänner för att tala om sin åsikt. Vi har testat Pampers Active Fit nyligen och själva blöjan fungerar bra. Den är supertunn och håller tätt - men vad jag blir osäker på är den här så kallade salvan inuti. Står att den innehåller bland annat alkohol. Vilket gör mig lite tveksam till produkten.

Så, det blir nog att fortsätta med Libero framöver!

26.10.10

Nu har vi fått svar på infektionen

Maja innan allting började. Man ser en liten röd prick till vänster på hennes panna

Förra veckan togs blodprov hos läkarna efter att vi slutat med antibiotikan. Vi fick även en tid för ultraljud på Majas kind då hennes lymfkörtel inte gett med sig, den har varit väldigt svullen men minskat i storlek.

Idag ringer läkaren. Som sagt, det var varken öroninflammation eller urinvägsinfektion som första läkaren trodde och som vi fick medicin mot. Sedan var det gissning på stafylococker och när vi fick hjälp av infektionsläkaren som sa att det skulle tas tester på harpest kändes det som att "äntligen, nu tas det tester"

Svaret de fått på senaste testerna är att Maja utvecklat antikroppar mot just tularemi. Det vill säga harpest. Verkar inte vara en vanlig sjukdom i Sverige, kan tydligen spridas från en sjuk mygga eller fästing till människor.

Läkarna gissar dock på att hon haft två infektioner på samma gång. Dels harpest men även stafylokocker. Återstår att se vad ultraljudet säger om lymfkörteln.
Är fortfarande orolig för mitt lilla hjärta och om det är något mer skit som huserar i hennes lilla kropp. Förhoppningsvis inte, men känner mig ändå inte helt trygg.

När det började bli var innanför utslagen

23.10.10

Sjuan 11 månader


23 oktober 2010
För 11 månader sedan förändrades våra liv totalt. En liten raring stal våra hjärtan.
Herregud vad hon har stulit dem - med sina leenden, sitt skratt och förmågan att förstå saker fastän hon är så liten. Hon missar sällan en chans att dansa lite.
Dansar för att hon är glad får man hoppas. Glad för att äntligen fått komma till livet och alla fina människor därute som hon får kärlek och ger sin kärlek till. Gränslöst.


20.10.10

Älskade Maja 2 år idag

Jag vet att jag är värdelös på att blogga just nu samt att hinna läsa era bloggar. Hoppas ni har överseende med mig.

Ville bara skriva av mig lite känslor. Idag för exakt två år sedan for vi till Carl von Linné-kliniken för vårt första äggplock. Ur denna skörd med 11 ägg blev 4 befruktade.
Ett var lilla Egon, vårt första foster som inte fick leva mer än till v.12 innan det blev missed abortion. Det andra som tinades upp var odugligt och det tredje var vår älskade dotter Maja.

Att få ha varit med om detta, på hela resan (som gudbevars inte är slut ännu, jag reser ju som sällskap med er andra och slåss för att folk ska veta om detta) är en känslostorm utan dess like.
Att sedan faktiskt ha fått äran, glädjen och lyckan att få ett levande barn är något som bara kan beskrivas med gränslös kärlek.

Vissa känslor går knappt att beskriva med ord för det känns alldeles för futtigt - det blir liksom överväldigande.

Älskar dig MajaBaja, MirakelMaja, skruttfia, älsklingen, lillstumpan, stjärnöga, Majsen, Majisen, tokfia, busfia, KladdMaja. Kärt barn har många namn och det skall du veta mitt hjärta. Så efterlängtad och så älskad.

Vi älskar dig gränslöst! ♥

14.10.10

Status på lilla M

Först och främst - allra käraste människor som stöttat här på bloggen, via sms, på facebook. Miljoner tack för ert stöd som betyder oerhört mycket!

De sena nätterna på sjukhuset med en sjuk tjej bredvid sig i sängen och bara vetskapen om att det fanns folk därute som tänkte på oss - inte var vi ensamma där vi låg och kurade i sjukhussängen och såg månen utanför.

Jag har halkat lite efter med det mesta (fått så fina awards och kommentarer som jag inte hunnit med än) men börjar återvända till vardagen utan sjukhusbesök och medicinering.

Läkarna vet fortfarande inte exakt vad hon haft, men troligen är det stafylococker som härjat runt. Vi beslutade att åka in 3 ggr/dagen för att få antibiotika intravenöst (istället för att bli inlagda) efter att hon fick hög feber igen, för hon var ändå ganska pigg och det är svårt att sysselsätta en ung dam på ett sjukhusrum (eftersom vi inte fick vara på avdelningen) Nu i tisdags fick vi fortsätta med medicineringen hemma! Så nu skall det bara gå åt rätt håll. Utslagen i ansiktet torkar mer och mer för varje dag - så vi hoppas att vi slipper bakslag nu.

Sköterskorna vi har haft har varit helt underbara! Jag vet att någon kanske läser bloggen efter att ha sett länken i tidningen vi var med i - men det är faktiskt så, vi har haft ett bra stöd från sköterskorna som tagit hand om oss. Maja har varit fantastiskt duktig och inte gnällt så mycket trots all den här skiten.

Även om jag en kväll bröt ihop fullkomligt över denna oro och ovisshet. Man är så fruktansvärd rädd att förlora sitt barn när man inte vet vad hon har för sjukdom.

Men nu är vi snart tillbaka på banan igen och jag har massor att ta igen på bloggarna. Ville bara rapportera om läget och verkligen tacka så hjärtligt för att ni finns därute!

Stor kram!

8.10.10

Det går inte över

Febern kom tillbaka igår. In igen för koll, läkarna är mest förvirrade, vet inte vad det kan vara. Fick träffa infektionsläkaren som mumla något om harpest. Prover tagna. Nu antibiotika, den första Maja fick, intravenöst. 3ggr om dagen åker vi fram o tillbaka, vill inte ligga inne då Maja är pigg o leker o vi får inte leka utanför rummet då de inte vet smittorisken. Uppskattar allt stöd vi får, behövs! Känns inte alltför tryggt när knappt läkarna vet. Stor kram!

6.10.10

Utskrivna

Kom hem på permission i måndags, återbesök idag och utskrivna. Maja har utslag o är lite svullen, men det verkar gå åt rätt håll. TACK alla älskade människor som hört av er på alla olika vis! Jag ligger efter med bloggläsandet, men är snart på banan igen. Stor kram

3.10.10

Utslagen kämpe

Idag minskades antibiotikan till två kurer. Nu syns det inte på bilden kanske, men vi väntar på att svullnaden ska gå ner, samt utslagen. Jag har intagit middag liggandes med en hand medan Maja sover gott på min arm. Vår fina dotter, en kämpe redan från start!

1.10.10

Ny antibiotika

Hjärtligt tack för era fina hälsningar! Det värmer otroligt mycket att veta att ni tänker på oss! Jag känner mig både stark och trött på samma gång. De tror hon har hudinfektioner, så nu hoppas vi att antibiotikan hon får ska hjälpa. Just nu vilar hon på mig, med avbrott för att gråta över smärtan. Inte ett leende på fem dagar. Jag går sönder i hjärtat. Tack för att ni finns därute!

30.9.10

Frukost på sjätte våningen

Vi ser frosten försvinna från taket där vi befinnner oss i vårt rum. Maja får dropp som frukost och febern går inte ner. Fjärde dan med hög feber. Får se vad läkaren säger när de går ronden.

29.9.10

Övernattning på sjukhuset

Inatt sover vi utan bästa pappan. Efter tredje dagen med feber över 40grader tror de att hon har någon infektion, så det är antibiotika som gäller. Nu sover hon med dropp, helt utslagen efter dagen. Man bara hoppas att det inte är allvarligt. Lasse var förbi med lite prylar och det var skönt att få kramas, är lite orolig och det tar på krafterna. Kram till er!

27.9.10

Första natten utan Maja

For till storstaden i lördags för att vara mamma behjälplig i butiken. Men först hade pappa hittat några loppisar som vi skulle åka på. Oerhört roligt att gå på loppis med pappa - han har verkligen öga för fynd och sen är han inte feg med att pruta - det är nog honom jag lärt mig från ;-)

Det var varmt som en sommardag i Stockholm denna dag, helt ljuvligt! Fast ovant och man svettades en smula iförd sina höga höststövlar.

Mamma stängde butiken vid 16 och då hade jag energi över till tusen. Blev kvar ett tag och hjälpte till och åkte sen hem till en pappa som hade lagat middag och sedan försåg oss kvinnofolk med glass medan vi satt och surfade runt på olika hemsidor. Tydligen så man umgås nuförtiden.

Släckte lampan i gamla flickrummet vid 00.30 på natten och sov som en fossil fram till 07.30 då klockan ringde. Märklig känsla att få sova hela natten. Kändes konstigt att inte ha Maja med sig - men välbehövligt med egen tid och ack nog så viktigt.

Upp på söndagen och tog bilen in till Norrtull, parkerade vid jobbet och gick bort till Odenplan för att få träffa gänget från föreningen Barnlängtan
Ett givande möte med fler engagerade medlemmar resulterade i massa energi.

Sedan mot förorten igen (hamnade på en till loppis, sambon måste ha känt vibbarna för han sms.ade och undrade om jag var klar med mötet) passade även på att hälsa på farmor och tände ljus för henne. Blomman jag och pappa satte dit för en månad sedan stod fortfarande kvar.

Amningsmaskinerna behövde aldrig pumpas på mjölk. Jag är en sinande mjölkkossa.
Maja hade petat misstänkt på Lasses bröst i söndagsmorse men gav snabbt upp och insåg att det inte var mammas...

Ett ljus till älskade farmor

Här fick farmor den sista vilan

21.9.10

Livets ryggsäck med erfarenheter

Likt alla erfarenheter man bär med sig i livets ryggsäck så är erfarenheterna just sina egna.
Jag kan många gånger känna att jag lever i en annan värld - och på sätt och vis är det ju så.

Inte alla har varit i IVF-världen med all väntan, smärtan, längtan, frustration, död, liv och kärlek i ett enda virrvarr på gång. Många vet inte hur det är att befinna sig där. Många vill förstå - men kan ändå inte precis veta hur det är.

Å andra sidan står jag utanför många andra världar. Där människor har cancer, där människor lever utan ben, där människor är svårt sjuka. Jag vet inte hur de har det i sina världar, men jag lyssnar gärna om någon vill berätta.

Precis som med min värld. Jag öppnar den för fanimej alla som vill, för alla som jag anser behöver få höra hur det fungerar, för alla som kanske måste förstå att barn är mirakel och bör behandlas som det. Jag tar varje chans att prata om det - för mig är det viktigt!
Det är viktigt att belysa frågan. Att få samhället att sluta ta för givet och ställa frågan
"Jaha och när ska ni skaffa barn" som om det vore den enklaste sak i världen.

Så mycket jag bara kan kommer jag prata om det - sprida informationen om situationen som är vardag för så många kämpande människor. Som är det viktigaste som finns för så många människor som inget hellre vill bli föräldrar.

Barn är en stor del av livet. Utan barn slutar allting att fungera tillslut. Därför är det nog så viktigt för ökad förståelse och respekt. Viljan att bli förälder är stor hos många. Längtan efter en graviditet med kräkningar och bristningar. Ungar som slänger tallriken med mat på golvet fjorton gånger. Känslorna kring en förlossning och när man får vara en bebis nära.

Det är så mycket tankar och känslor kring det hela och det är inte konstigt eftersom det som sagt är en stor del av ens liv.

Jag går med rak rygg och bär stolt med mig erfarenheterna i livets ryggsäck. Stundtals är den tung att bära - men i jämförelse med många som fortfarande kämpar är min lätt.
Men det skall bli jämvikt i era ryggsäckar också älskade IVF-systrar, det ska bara bli så, orkar ni inte bära själva så finns vi där som orkar bära åt er tills det blir nedförsbacke och allting går lättare.


17.9.10

Livet är inte rättvist

Att det bara får vara såhär orättvist! Jag begriper det inte, vad har de gjort för ont? Varför var deras lilla efterlängtade son tvunget att lämna jordelivet innan det ens börjat?

Kan bara föreställa mig smärtan. När man kämpat länge och sen äntligen blir gravida. Sedan får man inte behålla sitt barn.

Lämna gärna en kommentar hos Tonci och hennes man - det behöver de! ♥
Satt och läste det hon skrivit och var tvungen att gå ifrån datorn för att samla mig och sluta gråta. Varma kramar till er!

Babyvaktsvals

Kvällsmänniska som man är hamnar jag hopplöst efter med sömnen. I säng sent, upp mitt i natten och hala fram hängpukan åt bebis, somna om tätt intill, vakna tidigt med pigg och glad bebis.

Efter morgonens vagnvaggande kröp jag ihop i soffan och somnade kort därefter. Sov i timmar två och så fantastiskt det var. Känna sig utvilad. Två alvedon senare mot värken i huvudet var det fokus på städning inför morgondagens kalas för sambo.

Vad snabbt det går när man är två! Kvällen har därför ägnats åt bakning. Bulldegen blev katastrof så jag återvann den till komposten. Nya tag imorgon. Kakorna blev dock spännande.
Jag gillar inte kök när det handlar om matlagning, men bakning är ganska okej faktiskt.

Vi har stora M hos oss denna helg, extra mysigt för han är världens bästa bonusson och storebror till lilla M! Nyss bastade killarna och sprang sedan nakna ut på vår nybyggda, stora veranda i den sörmländska kvällen.

När sambo har krypit ner i sängen (för det gör han 99 kvällar av 100 före mig) så sjunger han alltid fint i babyvakten. Han kör alltid samma refräng. "Vi komma, vi komma från pepparkakeland"

Min familj är galen. Men det är min familj och jag är så tacksam för dem alla ♥

16.9.10

För två år sedan

Just denna dag började jag att nedreglera mig själv med hormonspray inför det kommande äggplocket som skedde i oktober. För två år sedan. En hel evighet sedan och ändå har det gått så fort.

15.9.10

Gratulationer till finaste älsklingen

Grattis på födelsedagen älskade sambo och världens bästa pappa till stora M och lilla M samt världens bästa husse!


Vi älskar dig jättemycket!
Tack för att du orkar stå ut med din knäppa sambo och alla hennes ideér!


14.9.10

Vi skriver kväll den 14 september

Det enda som hörs i huset är fläkten från datorn som febrilt vevar bort värmen från apparaten som nästan står på dygnet runt.

Jag gillar den här kvällstiden framför internet. Läser bloggar, ser vad alla andra människor har för sig via Facebook, jobbar lite med någon av alla föreningar jag är inblandad i.

Mina hjärtan sover däruppe - kanske är de i drömmarnas land? Dit skall jag också fara strax. Så mycket att göra bara. Men sömnen är värdefull för att ladda batterier. Smälta intryck av dagen som varit och skapa bra förutsättningar för kommande dagar.

Lycka. Att få uppleva dagar och ta dem till vara på sitt sätt. Inte på andras villkor - sådant har jag inte tid med. Förutom lilla M - det mesta sker på hennes villkor och jag älskar det.

Älskar att jag har en sådan fin familj och att hon äntligen kom till oss efter allt helvete vi gått igenom. Tänk att jag fortfarande inte vet vem jag skall tacka för det. Men tacksam det är jag - något så innerligt att jag faktiskt satt och grät med lilla M i famnen, tittandes på sin stortjutande mamma medan hon drack sin välling.

Älskade älskade barn - det är kanske en klyscha, men kärleken till sina barn är störst av allt!


13.9.10

IVF systrar [bilder från bloggträff]

Blir så illa till mods när jag läser om Tonci och hennes man som bara veckor innan födseln förlorar sin lilla son i magen. Det är obeskrivligt, vilken smärta. Inte nog med att det är svårt att bli gravida, man får inte ens föda ett levande barn.

Tog tag i bilderna från bloggträffen därför att när jag tänker tillbaka på helgen så fylls jag med kärlek. Det är just det här som är bra med IVF-systrar, att man inte sitter i samma båt. Man stöttar och hjälper varandra! Jo jag vet att jag har ett barn -men kommer alltid att leva i IVF-bubblan eftersom jag varit med om det.


Jennys son Elvin & Maja höll händerna när vi stod uppe vid cafét och väntade in alla tjejer

Carro, Jenny och Sara i väntan på övriga. Jenny bröstar upp sig ;-)

Elvin & Maja igen - still going strong


Lunchdags!
Carro närmast kameran, Sara, Åsa och Joanna


Linda som själv inte har blogg men som följt några av IVF-bloggarna tillsammans med Maria


Vi bad en karl ta ett kort på hela tjejligan!

Delar av bebismaffian slumrade sött i sina vagnar
Elvin nedan


Wabbie Foundation är en viktig stiftelse som jobbar för de som håller på med IVF / adoption.
Här bläddrar alla igenom foldern

Fina Carro

Sara, Åsa och Joanna läser kartan som tvättäkta turister ♥

Maria med dottern Molly som hade rockig kalufs dagen till ära :)

På tunnelbanan hem mot södra förorterna. Maja slumrade i vagnen och Elvin håller span.

Gänget på Fridays

Bloggmania. Har man träffats via bloggar vore det konstigt om man kan hålla sig ifrån att blogga när man umgås. Vi är ju tjejer så det går att göra flera saker samtidigt.


Tack igen tjejer för en fin helg!
All styrka och kärlek till alla er som kämpar på. Vi håller ihop och stöttar varandra! ♥