Köpa lillebror?

Tänk, 5 dagar kvar till julafton och några dagar till så firar vi in ett nytt år!
Fastän tiden går så har jag svårt att begripa emellanåt att M faktiskt är vår. Att jag är mamma. Jag vet inte riktigt när det sjunker in på riktigt  - men jag är så glad att hon finns!

Det går upp för mig att om vi skulle lyckas bli gravida med ett syskon så kommer hon förstå mycket av det som händer när magen blir stor och det kommer en bebis att ta hand om.
Hon har redan deklarerat att det är en lillebror hon vill ha. Och hon har frågat om vi skall köpa en.
Klart vi ska raringen - vi ska köpa ett syskon. Sen kanske hon tror att man plockar en i valfri färg på hyllan på ICA...

10 månader till får det befruktade ägget ligga innan det slängs. Innan dess hoppas jag på att vi gett det ett försök. Min lillasysters insamling går framåt och många av våra vänner, bekanta och främlingar har skänkt pengar. Det är en sådan fin gest att jag inte riktigt vet var jag skall ta vägen. Tacksamhet över att människor vill hjälpa ♥

Där dansar iskristaller...

Igår var det 10 december och en dag jag för alltid förknippar med en händelse som för alltid kommer finnas i mitt hjärta. Min dåvarande bästa väns lillebror somnar in för gott. Blott 4 år gammal.
Pontus - du skulle varit 18 år nu. Jag fick äran att skriva dikten till din begravning.
Jag var 14 år då och det är 14 år sedan du begravdes. Nu vilar du på Skogskyrkogården och varje år den 10/12 får din familj och du en blomma och en ny dikt. 

"Där dansar iskristaller, bland sovande barn så små.
Det bäddar in så vackert, där vi på upptrampade stigar gå.
Bland lyktornas svaga sken, mellan träden slår man ro,
i sällskap av varandra, för evigt de skall bo.

Många är de små, som fått lämna allt för tidigt,
men lycka över den kärlek och värme de har givit.
Så lämnar man efter sig ett helt år av gläjde & sorg
men också många erfarenheter att samla i sin borg"
Jannica 4/12-12

Mysig helg

Vilken mysig helg det blev!

Vi åkte till Stockholm på fredag för att hjälpa mormor med julmarknaden hon arrangerade. Förutom vissa saker som strulade både kvällen före och på lördagsmorgonen så blev det en väldigt fin marknad med bra stämning och många besökare.
Pappa stod i serveringen, lillebror fotograferade, mamma skötte lotteriet och hjälpte lillasyster och sälja och jag gjorde insatser där det behövdes.

Majsan sprang omkring som en svans efter mormor. När jag skulle åka tåget hem på kvällen för att gå på middag utan barn så var det mest "hejdå mamma" och sedan planerade hon och moster för fullt att de skulle leka. Första gången hon sov själv hos mormor och morfar och det var inga problem.

På grund av 10 mils avstånd får man lov att planera sova-över-tillfällena.
 Vi åt en god middag med trevligt sällskap på lördagskvällen inne i Eskilstuna. Man var ganska mör efter en heldags upprättstående. Så vi var hemma strax innan midnatt och ville såklart titta färdigt på filmen som nyss börjat och som slutade halv två.

Sovmorgon till 09.30 och sedan iväg med bil till storstan igen för att hämta lillan.
Aningens trött idag. Lillan på dagis och jag jobbar kvällspass.
Så vackert ute med all snö att det nästan gör ont i hjärtat!

Ha en fin måndag!

Tur vi har olika erfarenheter

Alltmer sällan halkar jag in på familjeliv.se, känner inte riktigt att det är rätt forum.
Men ibland är man nyfiken och jag hittade några trådar om sekundärt barnlösa.

En tjej skriver;
"När är det VÅR tur? Vissa kan bara titta på en penis så blir de gravida...men vi som försökt länge, det tär på psyket! Vad krävs för att ett syskon skall bli till då man vart fertil förr?"
Tjejen ifråga har 3 barn (varav 2 på jorden) som alla tre kom till väldigt fort. De jobbar nu på ett fjärde och har försökt i 11 månader...

Vad säger man, mer än att alla har vi olika erfarenheter och upplevelser.

Snöstorm deluxe

Det var lite snö på vägarna idag. Kom knappt ut ur garaget och efter att ha lämnat M på förskolan åkte jag mot stan. Tog 1h och 45min eftersom det blev stillastående efter trafikolycka (vanlig tid tar det cirka 25-30 minuter)

Eftersom jag kör väldigt lugnt och sakta när det är sådant här väglag blir jag fascinerad över de människor som lägger sig nära intill och blinkar på mig. Som om jag skulle köra fortare. Tveksamt!


Människor är så stressade så det är obehagligt.


Och så tänker jag på alla de människor som inte har ett eget hem att gå in och stänga dörren efter sig.
 In i värmen och tryggheten, mat i kylskåpet och varm dusch närsomhelst. Man har det ganska bra ändå.

Så kom vintern igen

Så kom vintern igen och fattade sitt kalla grepp runt landet. Vi hade nästan minus 17 grader inatt och det höll i sig imorse. Katten bara nös när jag öppnade dörren och hon smet ut enbart för att göra sina behov (misstänker jag, hon har låda inne men ute verkar bäst) och sedan in igen för att koppla av på värmegolvet i hallen.

Jag och M har varit hemma förutom en kort sväng till Rinkesta slott för att planera julmarknad den 15/12. Så vackert det är ute - på landet får det mesta av snön ligga orörd och när solen är uppe och det gnistrar så är det verkligen som ett vykort.

Får hoppas minusgraderna håller i sig - vägarna blir bättre att köra på då än att det skall slaska och frysa på om vartannat. Så finns det ju en chans att vintern blir vit också.

Godnatt ♥

Trevlig första advent!

Själva firade vi med att äta julbord med sambons släkt.18 vuxna och 4 barn som begav sig till Strands gård ute vid Barva. Mysigt ställe, lugnt och lagom mycket gäster vid sittningen kl 12.00

God mat och trevligt sällskap! Efterföljande fika hos barnens farmor och farfar och efter det behövde jag ingen middag. Har inte känt mig hungrig förrän nu vid midnatt så det fick bli en clementin innan läggdags.

Att snön har kommit och ligger kvar tack vare minusgraderna är bara så härligt!
Trevlig första advent till er!

Maja 3 år

Det är märkligt hur tiden går fort! Den 23 november fyllde Maja 3 år - stora tjejen!
Man får nypa sig i armen ständigt över denna utveckling och bara grejen att få vara mamma - helt överväldigande!

Vi var lediga i fredags så M fick följa med mig till blodgivningen. Sedan köpte vi blommor till henne och sedan hem för att städa inför kalaset som var på lördagen med släkt och vänner.
När vi är 17 vuxna och 9 ungar så är det full fart på kalasen. Maja fick jättefina presenter och fin sång!
Tack alla som kom! ♥

Vi kom i säng ganska skapligt - för på söndagen skulle jag och mamma jobba på en loppis som min förening är med och arrangerar.
Kan lugnt meddela att söndagskvällen var ganska stillsam.

Frukost på sängen och sång för 3-åringen ♥

Fika hos våra fina grannar som är 70 och 80 +

Maja fick själv välja blommor när vi handlade

Hur världen ser ut genom ett barns öga

M brukar låna min telefon och fotograferar gäna. Det är väldigt roligt att se vad som hon tyckte var intressant att fånga genom kameralinsen. Här ett mjölkglas vad jag tror en fredagsafton

85

Idag skulle älskade farmor fyllt 85 år! Tre år av saknad sedan dumma cancern tog dig ifrån livet. Alltid älskad!

Lite besviken varje månad

Det är märkligt att hoppet aldrig lämnar en riktigt. Även fast läkarna konstaterat att det är en chans på miljonen att bli gravida på vanlig väg så hoppas man varje gång att mensen ska utebli.

Lika "besviken" blir man när den inte gör det. När M var liten blev jag inte besviken men nu när vi pratat om syskon tänker man mer på det.
Tänk om det skulle fungera på vanlig väg utan att behöva betala för något man inte blir garanterad.

Tänk om...

När man delar erfarenheter

Två av våra fina vänner väntade bebis i maj och var så glada! Så kom blödningen i vecka 11 och av egna erfarenheter tyckte jag det kunde vara värt att få en tid för VUL. När så det kom ännu mer färskt blod ringde de och bokade tid men under helgen blev det akuten där det konstaterades att fostret inte längre levde och hade så inte gjort på länge.

När jag i veckan hörde av mig och fick höra om nytt akutbesök med ambulansfärd, svimning, blodförlust så låg jag bara och grät i sängen.
Vi behövde inte uppleva just det. Men missed abortion eller spontan abort som det kallas när fostret dör men  ligger kvar för att kroppen inte förstår att graviditeten är slut - har vi behövt gå igenom och jag önskar ingen att behöva göra sådant.

Det är först när man upplever något själv man förstår hur det är. 

Vi tänker på er!

Helg i Stockholm

I fredags morse tog jag och lillan tåget till Stockholm. Vi passade på att besöka en mötesplats i Aspudden som heter Fenix. De är både en mötesplats för människor som behöver samt har secondhandverksamhet.
Är roligt att se hur de jobbar eftersom jag själv drömmer om att kunna driva min egen förening vidare och ha butik.

Hann även med Skärholmens centrum samt en till secondhandverksamhet i Älvsjö.
Majas kusin Hugo sov kvar så de lekte hela kvällen till läggdags.
Fick massor med kvalitetstid med mamma, pappa, bror, syster och systerbarn. Älskar er!

Lillan o jag rullar ut från Eskilstuna

Bussresa efter shopping i Skärholmen

Kusinerna

Maja tyckte dockan skulle ha löständer

Vi kom inte hem med tåget.. kom till Södertälje Syd och sedan var det trafikstopp.
Ringde sambon istället som kom och hämtade oss. Tur man är gammal härdad pendlare som vet att det här med tåg inte alltid är att lita på...

Julmarknad i Älvsjö 8 december

Tisdagmorgon

Klockan är snart 8 på morgonen och lillan sover fortfarande. Blir så när hon somnar sent. Jag börjar jobba 12 idag så då kan vi passa på att ha en lugn morgon.
Mitt säsongsjobb är ju klart och nu har jag fått timmar i receptionen på ett badhus.
Mycket nytt i början men jag får ju jobba med service som jag gillar.
Inga heltidsjobb i sikte men just nu känns tillvaron bra ändå

Artikel i Femina och ny förening

Jag gillar när barnlöshetsfrågan lyfts och är inte sen att bidra så gott det går för att sprida information och upplysa.
Därför är jag och även Jenny med i artikeln. Därför har jag o två av mina vänner jag träffat genom ofrivillig barnlöshet startat Barnlängtan Södermanland.

Tips på halloweengodis

Helgerna går så snabbt! Visserligen jobbade jag i lördags och jobbade även idag fast ideellt - så tiden svävar iväg.

Igår efter jobbet blev det middag hemma hos svärföräldrarna. God mat och vin och så massa lekar till barnen (fem barnbarn)
Farmor hade gjort i ordning en "kattlåda" med havregryn och chokladbollar rullade som bajskorvar.
Barnen åt knappt. Jag tyckte de passade mycket bra till vinet.
Proppmätta och sockerrusiga begav vi oss hemåt i mörkret efter en härlig kväll.

Att renovera tar sin tid

Sannerligen. Vi flyttade in för snart 6 år sedan och har tagit det bit för bit. Man har inte alltid tid och verkligen inte de pengar att lägga på renovering. På tur står vårt sovrum. Sambon har målat taket vitt och nu återstår panel på en vägg och tapet på övriga. Vilken djungel av tapeter.

Lillan har varit hemma ett par veckor eftersom magsjukan har härjat på förskolan. En väldigt smittsam sådan. Eftersom jag ändå inte har något heltidsjobb längre så har vi passat på att få lite tid tillsammans.
Fördelen är att hon utan protester följer med på olika upptåg. Möte imorse på en arbetsplats där jag skall få lite timmar att jobba  - sedan iväg och lämnade lite kläder till en förening från min förening Omtanke och så till Flügger för att titta på tapet. Lagom till jag var klar hade lillan sprungit iväg till ett hörn av butiken och meddelade glatt att hon stod och bajsade.

Sista ärendet blev till min industridesigner som just nu hjälper mig med projekt som jag tror och hoppas på! Vore himla käckt om man någon gång kunde driva eget företag. Mina mål är satta.

Trevlig helg ♥

Möss i skafferiet

Måste vara något för det försvinner godis från skafferiet emellanåt. Det enda beviset är kökspallen som står mot skafferiet och dörren som såklart är öppen.

Häromdagen fick jag konfrontera godistjyven.
"Du vet väl att du inte får ta godis utan att fråga om lov, säger jag. Dessutom är det ju inte lördag utan söndag idag"
" Jag vet " svarar den unga fröken med klubban i näven.
Jag sätter mig intill på soffan
"Jag gillar inte när du bara tar saker utan man måste faktiskt fråga", försöker jag igen
"Mammaa? Får jag ta en klubba?"

Älskade lillasyster

Min älskade lillasyster till höger

Min älskade lillasyster gjorde något förra veckan som fick mig att börja gråta. Såhär skriver hon i en nystartad grupp på Facebook.

"Jag har på eget initiativ öppnat ett 'syskonkonto'.Varför?
Alla kan inte få barn på naturlig väg. Min syster Jannica och hennes sambo hör till dem.

• De har gjort något som kallas IVF. Provrörsbefruktning.
  Jannica genomgick en en procedur som tog mycket kraft och energi för att tre ägg skulle kunna plockas ut. Ett av äggen sattes sedan ihop med en spermie och planterades in i.
  Första försöket ledde till missfall i tredje månaden.
  Andra försöket gick vägen och de har idag en underbar tjej på 3 år.
  Ett ägg kvar i frysen och längtan efter ett syskon blir bara större.
  De har en deadline. Innan hösten 2013 måste detta ägg som finns kvar användas.
  Dock är det inte gratis. Ca 10.000 får de betala för att få ett syskon. Helt utan garantier dessutom.
  
  Jannica är en tjej som inte tar någonting för givet. Hon vet hur man tar tillvara på livet och uppskattar det som livet har att bjuda på, både i stort och smått.
  Jannica brinner för att hjälpa och stötta andra. På flera olika sätt. Hon jobbar ideellt i ett flertal förening och har även startat föreningen Omtanke som hjälper utsatta människor på olika sätt.
  
  Så vad vill jag säga med det här?
  Att Jannica, min syster som är en sån underbar människa. Hon hjälper så många andra människor i livet och jag vill nu hjälpa henne. Tillsammans med er.
  Hjälp mig bidra till att det kan göra ett försök att tina upp de nedfysta ägget och få chansen till ett syskon till Maja.
  Om alla satte in 10 kr så är det en bra bit på vägen och det skulle betyda oerhört mycket för oss!
  
  Sätt in valfri summa till kontonr: 9172 025 873 2 (ikanobanken)
  Alla pengar går oavkortat till Jannica och hennes familj.
  Tackar så hjärtligt på förhand!"
  
  
  Min fina syster! All denna kärlek - jag blev helt överväldigad av så fint hon skrev om oss och om mig. Tack fina du för att du finns och är med oss och kämpar - på ditt vis!
  ♥

För 4 år sedan tillverkades lillan

När man får tag i en gummisnodd kan man prova olika användningsområden - som i håret till exempel

Älskade fina unge. I lördags firade vi med bakelser eftersom det var 4-års jubileum.
För 4 år sedan befann vi oss på Carl von Linne-kliniken för äggplock och däribland de som togs ut fanns det som skulle bli du. Ägget befruktades och frystes ner eftersom ett annat ägg fick ta plats i min mage. Sedan fick du ha tålamod och vänta i kylan till 4 månader senare då du fick möjligheten eftersom Egon som vi kallade fostret inte hade möjlighet att stanna hos oss.

Fina du, du är gjort för 4 år sedan och snart fyller du 3. Inte undra på att du är lite lillgammal ibland vårt fina hjärtegull!

Egentligen borde man ju få mer information om vad som händer efter en vaginal förlossning

Starkt gjort av denna tjej - Sofie - att skriva inlägg om att spricka hela vägen efter förlossning.
När egentligen får man informationen att man efter en vaginal förlossning kan känna sig helt söndersprängd och att man är svullen som aldrig förr.

Gå in på hennes blogg och scrolla ner till inlägget "Från Ystad till Haparanda - om att spricka hela vägen"

Sofies blogg

Finaste dotter

Man kan inte vara annat än väldigt lycklig över att man får vara förälder. Speciellt till finaste M som förgyller dagarna varje dag. Utvecklingen går så fort! Hon pratar ganska obehindrat, klär på sig själv, vill det mesta själv, vällingen på kvällen slutade vi med för några veckor sen. 

Det tog slut och hon fråga om välling några kvällar innan hon slutade fråga. Pott/toaträning rullar vidare och hon säger att hon ska sluta med blöjor när hon blir 3 år. Napp ska vi också försöka sluta med, snuttetrasan känns mer ok att ha ett tag till. 

Lilla korven på cykeln från mormor, morfar & morbror som hon fick i förskottspresent
Hon älskar att cykla!

 

Nyss var hon bebis och nu kan man umgås och prata och hon förstår väldigt mycket.
Många säger att hon försigkommen och det är alltid så roligt att få höra.

Tänk så stolt man är! Önskar att fler kunde få uppleva detta! ♥

Höjdrädd på jobbet

Ibland måste man vara lite rädd på jobbet....

Märkligt

Det är märkligt hur snabbt tiden går. Över en månad sedan vår Tintin fick somna in. Märkligt hur tomt det blir efter en liten vän. Vi brukar tända ljus på bokhyllan där vi har hans lilla träurna för nej, vi kände inte att vi bara kunde lämna kvar honom på djursjukhuset utan vi ville få hem honom igen.

Min vän Majsan

Efter en härlig kalasdag (tack alla som kom och firade sambon ♥) i söndags när jag och sambon för en gångs skull var i fas med matlagning, bakning och städning (det tog 7 år innan vi lärde oss hur...) var vi så trötta i fötterna så medan karln dukade av och körde igång diskmaskinen spolade jag i vatten och badsalt i varsin hink.

Sedan satte vi oss tillrätta i soffan, min vän Majsan och jag och tittade på tv.
Det hela avslutades ganska hastigt när hon ville låna min hink som var större - hon insåg snart att den faktiskt gick att sitta i och provade att först doppa blöjan snabbt. Jag sa att hon kunde sitta försiktigt men när hon i samma veva pressar ner sin lilla kropp blir det ju såklart översvämning av vattnet som hamnade på golvet....
Snabbt ur med ungen och torka upp och sedan konstaterade vi att det fungerar bättre att bada i badkaret och inte i vardagsrummet i en skurhink.

Vård av inte så sjukt barn

Stor tjej. Kan själv. Inser också när det blir tokigt med påklädningen. "Mamma, fota mig" uppmanar hon mig.
Jag skrattar och lyder order.

Vabbdag 2 av 2 (har nog inte vabbat sedan maj)
Maja startade morgondagen med att returnera frukosten när vi skulle klä på oss.
Bäddade ner henne i sängen och hon var såklart hungrig - fick därefter behålla allting hon åt så vår gissning var att det var snor i systemet - som så många andra får när förkylningen slår till.

Men 48 timmars regeln är till för att hållas för ifall det är magsjuka. Men imorgon blir det förskola igen och jag till jobbet. Mitt jobb som upphörde idag enligt avtalet om säsongsanställning - men jag skall jobba lite extra. Har sökt ett antal jobb och hoppas på att få något, arbetsförmedlingen känns inte alltför lockande.

Lär sig gunga allt högre

 

Det var ett tag sen nu som hon lärde sig att själv ta fart på gungan.
När jag hämtade henne från förskolan igår såg det ut såhär. 

Annorlunda känsla att vara stolt och skräckslagen på samma gång...

Prostatacancern

Att jobba ideellt är min grej. Jag tycker mycket om att hjälpa andra och föra fram åsikter.
Har sedan 2005-2006 där någon gång suttit med i styrelsen för patientföreningen mot Prostatacancer här i Sörmland. Dit kom jag in genom en insändare i tidningen som dåvarande numera avlidna ordförande svarade på och vips så var jag med på ett möte och blev sedan fast. Märkligt hur livet kan te sig ibland. Men jag älskar att umgås med "mina" gubbar som alla är drabbade på något vis och se hur de engagerar sig och kämpar för att fler skall upplysas om denna hemska sjukdom. All cancer är förjävlig.

Förra söndagen var vi på torget i stan och tände 100 marschaller som var formade som Blå bandet-märkert. Det blev väldigt effektfullt och många, speciellt yngre, kom fram och frågae vad i manifesterade mot.

September är prostatamånaden. Killar, gubbar, karlar & män - glöm inte begära ert PSA-prov från doktorn!

Livmoderdonation

Läser och funderar. 3000 kvinnor tvingas till barnlöshet på grund av obrukbar eller obefintlig livmoder. Det är ju ett funktionshinder om något. Maria som skrivit denna ledare i GP anser att vården skall lägga sina pengar på livräddande sjukvård.

Livräddande vård är väl alltid högprioriterat hoppas jag! Det finns antagligen många sjukdomar som försämrar livskvalitén - varför skulle livmoderdonationer och operationer vara en av de som landstingen inte ska betala för? Det om något försämrar ju livskvalitén för dessa 3000 kvinnor som kanske önskar att få bli mamma.

Många säger att barn inte är en rättighet och något säger mig att människor som säger så inte vet hur det är att längta efter barn.
Har man inte behövt kämpa och betala pengar för att bli förälder så är det väl ett enkelt ord att slänga sig med.
Det är väl därför barnlösheten blir en debatt för att en del anser att skattebetalarna inte ska behöva betala för "lyxproblemen"

Om de bara visste...ibland saknar man förståelse för hur det är att gå i någon annans skor.

Länk

En sju år gammal text

Publicerade i Göteborgsposten berör lika hårt då som nu. Läs den gripande artikeln om Sebbe som inte klarade fighten mot cancern för sju år sedan.

En del skulle behöva läsa sånt här emellanåt för att värdesätta livet.

Västervik

I helgen var vi till Västervik på den traditionella kräftskivan tillsammans med goda vänner.

Det är fjärde året vi har den och vi är i en av vännernas föräldrars sommarstuga.
De vill för allt i världen inte missa denna tillställning, så de är alltid med! 11 vuxna blev vi och så fyra barn.

Dagen innan vi åkte var lilla missen så arg, hon fräste åt mig när jag klappade henne vid svansen.
Samma dag vi skulle åka fräste hon åt mig när jag skulle bära henne. Hon fräste och bet Lasse när han försökte. Tydligt tecken på smärta. Ringde min mamma som haft katt i alla år och hon sa direkt att de kunde vara kattvakt i helgen. En kompis skulle komma förbi och se till missen på lördagen, men om hon hade ont vågade jag inte lämna henne ensam.

Bästa mamma åker 10 mil för att hämta Pysan och vi kunde fara till Västervik.

En bula lokaliserades vid svansen som verkade ge med sig under helgen. De fick bära henne på söndagen och hon fick skjuts tillbaka till oss. Kröp upp och la sig i vår säng igår kväll. Älskade misse!
Tack bästa mamma o pappa för hjälpen!

 

Maja följde med på loppis i Västervik. Belöningen blev en glass, en av hennes favoriter är 

"sandviss"

Jag gillar Västervik - det är en fin stad!
Mysigt att komma iväg en stund efter hektiska veckor och tunga veckor efter att Tintin gått bort.
Ta hand om er!

Gifta sig

På Gotlandsbåten i juli. Lyckades lura upp familjen att det var visning uppe hos kapten.
Efter en stund plockades glas fram med bubbel i. Vi växlade ringar för ett par år sedan - men aldrig kommit till skott riktigt. Nu passade jag på att gå ner på knä och fråga om han, min älskade Lasse, ville gifta sig med mig. Självklart sa han ♥

Älskade hund, tack för den tid vi fick med dig!

Vår älskade lilla vovve.  2000-2012

Älskade lilla Tintin, nu har du inte längre bekymmer med ditt hjärta för i himlen finns inget ont. Vi kommer sakna dig så mycket! 

Tack för att du viftade på svansen när vi kom - vi höll om dig när du somnade in och Maja klappade dig massor. 

Vem ska nu sitta vid min sida av matbordet och tigga mat? 

Vem ska kura ihop sig som en boll i sängen? 

Vem skall katten attackera ute på promenaden? 

Vem håller husse sällskap till postlådan?
Vem skall vara så galet glad när man kommer hem efter en arbetsdag och vifta på svansen?

Det blir tomt utan dig älskade Tintin, fruktansvärt tomt! Men det viktigaste är att du inte behöver ha mer bekymmer, nu sover du gott ♥

Ta ingen skit

Så är det!

Ja men lite så är det ju. Tyvärr finns det allt för många som inte glädjer sig utan som bara fokuserar på sig själv. Det är naturligtvis tråkigt - men när den sidan kommer fram hos personer så får man ju vara glad att sidan visar sig så man kan försöka undvika personen ifråga.

Har själv fått en törn nu i sommar av en släkting på min sambos sida. Sannerligen inte roligt alls - men bra att rätt sida visas upp. Jag fick ta emot en del - men känner mig ändå stark eftersom jag vet att jag inte har gjort något fel. Rak i ryggen - lite som Grynet (wiki-länk för er som ej vet vem Grynet är)så tänker jag inte ta någon skit.

Min lilla tjej

Hopp och studs i vattenpuss på Gotland

Utvecklingen går hela tiden framåt för lillskruttan. Det är märkligt hur fort tiden går. Nyss var hon en bebis som inte kunde så mycket och nu tar hon sig för i världen - precis som man ska när man om några månader fyller 3 år. Jag menar...vi har en liten tjej på 3 år. Vårt älskade mirakel som vi väntade på så länge. Hon är redan så stor!
Jag är så lycklig som har henne och så glad att just hon valde oss som föräldrar. Min lilla dotter och bästa vän i hela världen! ♥

Bullar och chokladbollar

Baka liten kaka

Bullbak hos grannen

Det är ju så skönt med helg! Jag jobbade visserligen i lördags en sväng - men sen har jag varit ledig.
Idag passade vi på att göra chokladbollar. Maja ville gärna hjälpa till - vi turades om att röra i smeten och hon fick skopa upp och hälla i alla ingredienser. Jag tror hon tyckte det var roligt, får passa på att baka fler gånger. Häromdagen fick hon även hjälpa grannen med bullarna - Stina hade sparat deg som Maja fick kavla ut och sedan klicka på smör, kanel o socker. De fick vi med hem sedan. Myshelg!

Närproducerat och ekologiskt

Grönsaker från Hornuddens trädgård

I största möjliga mån så vill jag äta ordentlig mat som är lagad från grunden. Hemma hos oss är det min sambo som lagar all mat och jag försöker ordna sallad.
Inne på Coop häromdagen fanns det närproducerade och ekologiska grönsaker från Hornuddens trädgård som jag köpte hem. Visserligen kostade tomaterna 89:-/kg - men jag betalar gärna lite extra för att äta bra saker som inte är besprutade och fraktade långväga.

Jag vet att alla inte har möjligheten att lägga de här extra kronorna på mat som är ekologisk och närproducerat. Men jag hoppas verkligen en dag att det blir möjligt för alla.



Jag har blivit mer medveten gällande mat och tittar gärna på innehållsförteckningen och försöker hitta det som inte har alldeles för mycket konstigheter i sig.

Jag tror att detta kommer att komma mer och mer - folk vill ha bra saker och inte bara fuffens.
Lite som på farmors tid helt enkelt.

Mitt i veckan mys

Ledig dag - så igår köpte vi nyponsoppa/mandelbiskvier & grädde för att ha som mellanmål idag.
Det är såklart alltid skönt med ledig dag, man hinner städa undan mer effektivt än på kvällarna.
Man hinner ta en tupplur på soffan före ongen ens har somnat - vilket hon gjorde strax efter att jag nickade till.

Igår när vi tittade på allsången sa ongen
"Jag ser ingenting!"
Varpå jag svarade på skoj " Är du blind eller?"
Hon svarade rappt " Ja, jätteblind!"

Ibland vet man inte riktigt var de får allting ifrån ♥

Dagis och jobb efter 6 veckors ledigt

Hopp och studs

Nu är Lassemaja tillbaka i verkligheten igen. Jobb och dagis efter 6 veckors semester. Jag som jobbat hela sommaren (förutom 10 dagar sammanhängande ledighet) känner ingen skillnad förutom att det är mycket skönare när de är hemma allihopa då man kommer hem från jobbet.

Jag trivs bra på mitt jobb - men nästa sommar hoppas jag att det kan bli en vanlig semester för mig också. Återstår att se var jag jobbar bara.
På bilden en av lillans favoritsysselsättning - hoppa studsmatta. Och ja - vi har länge tänkt köpa skyddsnät men inte riktigt fått tummen ur.

De små mirakel som finns

Våra vänners flickor och Majsan till höger - full fart med såpbubblorna

Genom ofrivillig barnlöshet har vi lärt känna ett par som har kämpat i många år för att bli föräldrar.
Något som inte har fungerat alls, inte ens ett plus på stickan har de kunnat glädja sig åt.

De valde en dag att ställa sig i kö för att bli fosterföräldrar. Och det visade sig att det fanns två fina tvillingflickor som behövde ett hem ganska snart. Från inga barn till två glada tjejer som verkligen får dem att leva småbarnsliv med allt vad det innebär.

Första gången jag träffade tjejerna var på mitt jobb och jag hade så svårt att hålla mig från att inte börja gråta när jag fortsatte att jobba.
När vi nu besökte dem hemma var det första jag såg två små hängare precis innanför dörren med ytterkläder i barnstorlek. Att sedan få umgås med dem, två vuxna och två barn och att de är mamma och pappa - det är för mig helt magiskt.

Tjejerna har fått det bästa hem man kan tänka sig - två kärleksfulla föräldrar! En lugn mamma och en busig pappa - precis vad de behöver. Tryggheten och närheten.
Det gick inte att undgå att se hur stolta de är över barnen. Trots trötthet och full fart som det ju blir med barn - så lever de upp på ett annat sätt nu när livet kompletterats med två barn i familjen.

Älskade vänner - vi är så glada för er skull!

Återbruk

Jag tycker inte om när saker slängs i onödan - jag ser en utmaning i att hitta på andra användningsområden för saker och ting. Älskar återbruk!

När vi var på Gotland passade jag på att handla Gysinge linoljesåpa hos min vän Noomi som driver café Smultronstället på Bergman center. Jag älskar den såpan - både effektiv och luktar gott.
Gjorde i ordning en enkel gåva till våra släktingar som hade varit barnvakt till barnen.

Flaskan är en gammal vinägerflaska. Spetsen är ett par tights som jag köpte på loppis för 10:-
Tagen som hänger runt flaskan kommer från ett klädesplagg och det gröna pappret är baksidan på ett kuvert jag fick från optikern.

Brinnande förklaring

Maja på stranden på Gotland när vi byter om till UV-dräkt och hon står och drar sig i snippan
"Släpp snippan" säger jag till henne
" JAG KAN INTE SLÄPPA SNIPPAN" säger hon bestämt
"Varför inte då?" undrar jag
 "Då brinner den" svarar hon direkt

Jag dog en smula av skratt

Besök hos de som startade Wabbie Foundation

När vi var på Gotland passade vi på att besöka familjen Dekenno som är de som startade Wabbie Foundation. Här leker två små mirakel (bara två veckor mellan töserna) med varandra. Jag vet inte om de förstår vilka fantastiska personer de är och att de var värda att vänta på.



Fina små mirakel ♥

Hemgång

Efter en fartfylld och härlig vecka på Gotland inväntar vi färjan som ska ta oss till Nynäshamn

Äntligen semester

Maja i kön till färjan. Pärondricka och popcorn var hennes melodi.

Äntligen lite ledigt, jag trivs oerhört bra på mitt jobb. Men som arbetsledare är det mycket jobb och man blir lätt trött, ska bli skönt att få lite paus.
Älskade mamma med vänner är hus/djurvakter och vi styrde husvagnen mot Nynäshamn i morse för att ta färjan över till Gotland. Nu är vi i Slite för att handla lite tack-vin till de vars tomt vi ställer vagnen på samt till svärmor o svärfar som ordnar allting under veckan med mat.  Sambons syster med familj är också med så vi är sex vuxna, fem barn och två hundar. Full fart minsann!

100 stycken gjorda Wabbisar

Till förmån för stiftelsen Wabbie Foundation har nu finaste Astrid gjort över 100 stycken Wabbisar!
Hon är helt makalös den kvinnan - vilket engagemang och de är ju för ljuvliga!

Tack Astrid och tack alla som hittills köpt Wabbisar för att stötta stiftelsen och därigenom de ofrivilligt barnlösa som kan söka pengar från stiftelsen för att ha möjlighet att försöka bli föräldrar!

♥

Grattis Lila med familj till dottern!

Lila med bloggen: http://minbloggvarld.blogspot.se/ (som nu bytt blogg) har fött en dotter! Väldigt efterlängtat syskon! Stort stort grattis till er! Helt ljuvligt! ♥

Egna rädisor

Årets första skörd av rädisor - plockade från vårt eget lilla land.
Jag gillar när jag vet vad saker kommer ifrån. Har börjat inse att vi omge oss av så mycket skräp, alltifrån mat till kläder och hygienartiklarna vi smetar in på kroppen.

Om ni har tips på mer vänliga produkter får ni gärna lämna en kommentar.
Jag är övertygad om att naturliga saker tar mer och mer plats - man vill inte häva i sig konserveringmedel och otaliga E-nummer som gör att man blir allergisk. För att inte tala om alla kemikalier i kläder. Varför bär en del butikspersonal som jobbar i klädaffär bomullshandskar?


Fram för mer naturliga produkter och matlagning. Men det är inte helt lätt i dagens samhälle när allting skall gå fort. Men jag tror ändå att den lilla människan behöver tänka om och vakna upp.

Kvällsturen på trädgårdstraktorn

Kvällsgöromål. M åkte med en bit, men gräsmattan är stor, så hon övergick till studsmattehopp och gungande istället. Full fart och hur mycket energi som helst har den lilla donnan! Imorgon är hon och pappa lediga och efter nästa vecka väntar semester i sex veckor för dem. Själv jobbar jag hela sommaren med undantag för en vecka då jag blir ledig -som man längtar!

Att alltid behålla det där hoppet

Det är märkligt hur man fungerar som människa. Läkarna har sagt att chansen att vi ska lyckas bli gravida på egen hand är en på miljonen. Ändå, varje månad, så tänker man " tänk om "

Jag är en sådan person som tänker mycket "tänk om" och framförallt när mensen i april var så sen tänkte jag att nu kanske...sedan kom den veckan därpå.

Det är inget stort problem för mig. Men det gnager ändå lite grann inuti varje månad när mensen kommer.
Den där bekräftelsen på att det inte gick denna gången heller. Två år utan skydd och det är nog bara så att det aldrig kommer fungera på egen hand. Men ändå är man så hoppfull varje månad.

Hoppfull och lite skamsen på samma gång. Hoppfull för att man emellanåt önskar att få vara gravid igen och låta M bli storasyster. Skamsen för att det finns människor som tycker att man får vara glad för det man har. Om de bara visste - om de ändå bara kände mig på riktigt.

Fästingsprutan

Vi har mycket fästingar där vi bor så idag var det dags för första dosen med vaccin. Lasse först ut och sedan ville Maja. Hon blev lite tveksam precis innan sticket och grät en halv minut efteråt innan hon fick två fina klistermärken - då blev det glädje istället. Sedan var det min tur och det är verkligen ingenting jämfört med nålen de använder när man lämnar blod. Nästa vaccin om 3-4 veckor - tror Maja siktar på att samla klistermärken!

Tisdag femte juni tjugohundratolv

Godkväll! Dagarna trillar på i en rackarns fart, man kan inte annat än att flyta med och njuta av stunden som är just här och just nu.Vad annars kan man göra? Jag ligger efter med lite saker varstans såsom att städa/röja, se till att skriva i Majas bok (som jag nog säkert inte gjort på ett halvår vilket medför att jag knappt vågar öppna boken...) och mycket annat.

Är skönt att komma hem efter jobbet och ladda batterierna. Det har blivit lite för många timmar i maj-månad, men håller på och jobbar ikapp så att juni inte blir likadan. En fördel är att man trivs bra, inte har ångest över att gå till jobbet och dagarna bara försvinner iväg (inte jättepositivt för mig för då hinner jag inte allting som skall ordnas)

Bilden ovan är från när grannarna (det är 0,5 km mellan men ute på landet får man kalla det grannar) behövde hjälp med att utfodra hästarna. Något som barnen uppskattade tillsammans med sin pappa (jag jobbade) Majsan bär på påsarna det varit hö i.

Förundras över utvecklingen och hur fort de växer, magiskt!