11.12.12

Där dansar iskristaller...

Igår var det 10 december och en dag jag för alltid förknippar med en händelse som för alltid kommer finnas i mitt hjärta. Min dåvarande bästa väns lillebror somnar in för gott. Blott 4 år gammal.
Pontus - du skulle varit 18 år nu. Jag fick äran att skriva dikten till din begravning.
Jag var 14 år då och det är 14 år sedan du begravdes. Nu vilar du på Skogskyrkogården och varje år den 10/12 får din familj och du en blomma och en ny dikt. 



"Där dansar iskristaller, bland sovande barn så små.
Det bäddar in så vackert, där vi på upptrampade stigar gå.
Bland lyktornas svaga sken, mellan träden slår man ro,
i sällskap av varandra, för evigt de skall bo.

Många är de små, som fått lämna allt för tidigt,
men lycka över den kärlek och värme de har givit.
Så lämnar man efter sig ett helt år av gläjde & sorg
men också många erfarenheter att samla i sin borg"

Jannica 4/12-12

1 kommentar:

Helena- Mormorsglamour sa...

Nu trillar tårarna ner för kinderna... vilken vacker dikt.
bara 4 år gammal, det är som mina egna barn är nu. Det går knappt ens att föreställa sig.

Kram
Helena
ps tack så snällt att du röstade