Eftersom jag kör väldigt lugnt och sakta när det är sådant här väglag blir jag fascinerad över de människor som lägger sig nära intill och blinkar på mig. Som om jag skulle köra fortare. Tveksamt!
Människor är så stressade så det är obehagligt.
Och så tänker jag på alla de människor som inte har ett eget hem att gå in och stänga dörren efter sig.
In i värmen och tryggheten, mat i kylskåpet och varm dusch närsomhelst. Man har det ganska bra ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar