15.11.09

Dåligt samvete...eller?

Ibland kan jag känna dåligt samvete, även fast jag inte ska ha det, för att jag är gravid.
Det finns så många som kämpar för att bli gravida och möter motstånd efter motstånd.

Nu är vi ju också inne i IVF-svängen och har också haft svårt att bli gravida och fått kämpa ett tag. Alla fall är ju inte likadana, en del lyckas på första, andra på fjärde och en del lyckas inte alls. Likheterna är ju att vi alla är ofrivilligt barnlösa. En gång IVF.are alltid IVF.are tycker jag.

Jag vet att det är jobbigt att se gravidmagar och bebisar när man själv innerligt önskar sig detsamma. Men samtidigt har ju IVF-gravida gått igenom i stort sett samma saker och också befunnit sig i samma önskan om ett barn.
Jag säger inte att det är fel att känna hopplöshet, avundsjuka och ilska mot människor som är gravida. Det är känslor som är svåra att styra över. Men jag känner själv att IVF.are ändå kanske förstår situationen mer än de som blivit gravida på vanlig väg så att säga.

Önskar ju själv så innerligt att alla som kämpar ska få bli gravida en dag och hoppas att vi som ändå sitter i samma båt på något sätt kan hålla ihop.
Vi går faktiskt igenom saker som världen borde upplysas om, saker som inte är så självklara eftersom folk tror att bebisar blir till på vanlig väg och inte i glasrör.

Massa konstigt pladder från mig ikväll - vet inte om jag når fram med vad jag vill säga.
Men enkelt sagt - ingen är ensam, vi är fler som går igenom detta och det finns stöd och kramar att få, vi behöver varandra!

3 kommentarer:

MDB sa...

Vilket fint inlägg. Jag ska erkänna att det funnits tillfällen när jag har haft svårt att läsa även den här bloggen. Jag är samtidigt jätteglad för alla ivf:are som lyckas, det ger ju hopp för alla oss andra, men ibland är det svårt med känslorna.

Jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete, det är fint nog att du är medveten om att din graviditet kan vara svår för vissa och bara det hjälper.

Många kramar

Åsa sa...

Håller med ovanstående inlägg. Är jätteglad för din skull och det som retar upp mig mest och tycker är jobbigast är de som blir med barn och ser det som en självklarhet att det kan väl alla bli. Alltså nonchalansen mot de som inte har det så enkelt.
Du är en av de som har varit ett jättestort stöd för bla mig och nu håller vi tummarna för din förlossning och ser framemot en bild på din glasrörsbebis!
Stora kramar

Jessica sa...

Oj är det redans dax snart.. spännande! Följde din blogg tidigare men sen tappade jag bort den... vet att jag kommit i kontakt med dig genom FL men har minne som en guldfisk så jag kommer inte ihåg vad du kallar dig för där??

Jag är oxå en IVF: are..

kram kram