20.2.11

När ångesten kramar om

Hade svårt att somna inatt. Ångesten grep liksom tag och kramade om. Precis som när jag slutade amma i september kändes det konstigt. Något jag gjort i 10 månader skulle avslutas och det kändes märkligt att avsluta den perioden.

Nu är det dags igen. Min föräldraledighet är snart slut och lillan skall börja på dagis.
Märklig känsla helt klart. Har fått vara hemma med henne i 15 månader och det är självklart lite ångestfyllt att nu återgå till arbete medan hon är på dagis. Jag vet att det kommer gå bra, förutsatt att jag kan få jobba hemifrån...för att pendla o vara iväg 12 timmar om dagen känns ännu mer ångestfyllt.

För lillan kommer det bli kul med dagis, samtidigt brottas man med tankarna om man valt att låta henne börja för tidigt. Hon kan ju inte ens prata och berätta hur dagarna har varit.
Men dagis är ju inte någon ny företeelse här i världen, men för mig o lillan är det ju det.

Det kanske bara är den skrämmande/mäktiga insikten att min dotter är en stor tjej nu!

3 kommentarer:

MochM sa...

Förstår ångesten fullkomligt. Vi är inte där än, men oavsett om det blir här eller i Sverige så lutar det åt förskola till hösten för V. Kan inte riktigt tänka tanken än. Men det går förstås bra. För er lilla och för vår lilla. De kommer ha skitskoj och snart har man nog hittat rutinerna!
Kram m.

mirakelester sa...

Första inskolningsdagen med Ester stod jag och grät på dagiset. Det kändes helt fel att mitt lilla hjärtegryn skulle slussas in in i dagisvärlden, in i vardagens stress. Men det blev jättebra. Hon älskar dagis och leker och har så kul. Det ÄR jobbigt att släppa ifrån sig sitt barn och att återgå till arbetslivet. Men ofta går det bra. Men jag håller med dig, långa dagar kan man vara utan. Vad bra om du kan jobba hemifrån!
Kram

Cecla sa...

IIIiihhh :)
Det läskiga med livet, tiden går för fort...
Man hinner liksom inte med. Plötsligt bebisar som blivit stora dagisbarn! Det är tokigt!

Fast samtidigt precis så som det är tänkt att vara...
Men bara för att det är tänkt att vara på ett visst sätt behöver man inte gilla det ;) O kan behöva lite anpassningstid.

Men det kommer gå så bra så! O jag hoppas du ska få jobba hemifrån mycket! :)
Kramar