3.2.11

Kommer det alltid vara overkligt?

Låt mig få vakna upp varje morgon med min dotter vid min sida. Livet är så mycket bättre med henne omkring. Kommer det alltid kännas overkligt att just jag fått den stora äran att få bli mamma åt ett litet barn? Känslan när människor säger att hon är så fin och så duktig, men ja gud, det är ju mitt barn de pratar om. Jag är mamma till ett barn. Mamma till ett provrörsbarn. Mamma till min dotter Maja. Man är så stolt så man måste nypa sig i armen.

Denna berusande känsla som inte går att klä i ord. Man famlar efter rätt saker att säga men det går inte för hjärtat sprängs av alla känslor. Hur hanterar man denna gränslösa kärlek?
Man bara är, tror jag mig finna svaret. Leva i nuet och vara på allting fint.
Samtidigt, förhoppningsvis kunna ge stöd åt andra som kämpar för att också få bli mammor. Ingen är ensam. Alla bär på olika upplevelser inom ofrivillig barnlöshet.

Tycker det är lite synd när en del lägger ner sina bloggar om IVF när bebisen är född.
Men så är det väl...där en annans kamp slutar, börjar en annans. Förutom en del av oss som hänger kvar i IVF-världen, i alla fall jag känner samhörighet här, jag har upplevt världen och försöker nu hjälpa andra genom att hjälpa till ideellt med Barnlängtan & Wabbie.
Together as one! Ofrivillig barnlöshet är en sjuhelvetes viktig fråga, vi måste våga prata mer om det! Läs även denna kloka tjejs tankar

Inga kommentarer: