30.4.09

Hur vet man att det blir så?

Jo, jag vill också njuta av min graviditet. Men samtidigt är jag reserverad.
Kan inte hjälpa tycka det är lite konstigt när tjejer skriver på forum att " i oktober ska jag bli mamma"

Ska och ska? Hur vet de att allting kommer gå bra? Visserligen är det ju inte bra att tänka negativt, men har man varit med om jobbiga saker tror i alla fall jag att det är oundvikligt att gå på rosa moln utan att vara lite orolig för om samma sak skall hända igen.
Återigen så känns det som att många inte förstår att det kan bli komplikationer. Så fort man är befruktad är saken klar liksom. Dock vore det ju skönt att leva i den världen ibland, att veta att man ska bli förälder utan hinder på vägen.

Vi väntar barn och hoppas på att få bli föräldrar i höst. Men att vi ska bli föräldrar är det ingen som vet, förutom möjligtvis sjuan som vi tror håller på att bygga ut sitt boende.

3 kommentarer:

Malin - brandteknologen sa...

Det är så sant det du skriver... Så självklart, men ändå måste det vara någon som varit med om det värsta tänkbara som kommer på det... Man vill ju, som du skriver, inte tänka annat än positivt. Men tack för påminnelsen, det är i många sammanhang man borde tänka mer på att livet och lyckan inte är självklar. Så kan man ta vara på det mycket mer där och då.
Kramar!!

Birsen sa...

Jag vet precis hur du känner. Jag vågade inte (vågar inte riktigt än nu heller ) tro på det förän jag började känna bebisen i magen. Men tänk va fort tiden gått och nu är jag i vecka 25+1.
Ju mer du känner pyret desto mer kommer det vara värkligt för dig.

Klart du ska bli mamma i oktober :)

Mamma Melissa sa...

Jag reagerar också på sådana där formuleringar!

Nej, jag föredrar vårt sätt... att leva för dagen och njuta av det som är. Det är väl en av de goda sakerna som våra erfarenheten för med sig... vi kommer ju knappast svära och beklaga oss över livet i magen -snarare tvärtom!