Jag tror faktiskt, att har man gått igenom provrör eller på något annat sätt kämpat hårt för att få barn, så kanske man inser mer hur bräckligt allting är.
Jag vet många som så fort de är gravida så är allting klappat och klart. Det ska köpas barnvagnar och inredas barnrum fortast möjligt. Allting planeras och det är en självklarhet att barnet kommer ut kring v.40
Jag kommer aldrig bli sådan. Hela livet är bräckligt, oavsett hur gammal man är eller om man fortfarande är ett litet foster. Ingen är tillräckligt skyddad från döden.
Den kan inträffa när som helst.
Men alla lever ju sina egna liv. Själv avvaktar jag. Är oerhört stolt att få vara gravid och bära ett litet pyre i mig. Men vågar inte planera. Bara hoppas och längta något innerligt att vi tre ska få gå hela vägen.
1 kommentar:
Förstår precis vad du menar. Tycker fortfarande det är lite konstigt att tänka barnvagn och barnrum nu, nästan halvvägs in i graviditeten. Man tar inget för givet och oron finns där hela tiden. Men det gör även lyckan!
Kram m.
Skicka en kommentar