Hjälp in och hjälp ut

Mamma Surro är på mig igen om att blogga varannan timme...ingen vila, ingen ro ;-)

Idag var det besök hos barnmorskan. Alla värden var som vanligt bra, bebisens hjärtljud låg på 148 slag, mitt SF mått var 36,5 och vi fick tid för igångsättning.
Tisdag 24 november klockan 8.15 skall vi infinna oss på sjukhuset för undersökning. Det gäller min livmodertapp. Sedan efter det får vi se vad som händer.

Jag hoppas och tror att Sjuan skall komma ut tidigare än tisdag, så jag får föra ett allvarligt snack med livmodertappen att börja utplåna sig och släppa fram den här efterlängtade bebisen nu.

Barnmorskan önskade oss lycka till och så kramades vi, hon skulle hålla koll i datorn och journalen hur det gick för oss. Hon mumlade något om att "vissa var det svårt att släppa taget om" och det gjorde mig glad såklart, underbara, glada barnmorskan Gunilla :)

Själv har jag varit väldigt trött idag, i kroppen. Det börjas kännas att man har burit omkring på allting ett tag och efter bilkörningen var mina ben riktigt trötta...märkligt hur kroppen kan bli. Har haft lite känningar i ryggen under kvällen, får se om det är något på gång.
Men så fort jag somnar så försvinner all värk - konstigt ;)

Klockan är nu 23.28 och snart börjar en ny dag ta fart. Spännande spännande att se när Sjuan vill komma ut.

Tror det var pappa som sa idag att " Ja, den skulle ju ha hjälp att komma in, så då är det väl inte så konstigt om den ska ha hjälp att komma ut också" Klokt tänkt :)

Godnatt underbara människor - förlåt att jag är dålig med kommentarerna, blir skärpning på det!

Besök hos barnmorskan - lys i ögonen

Sjuans favoritposition - till höger i magen. Ser lustigt ut när h*n lägger sig såhär.

Idag var det besök hos barnmorskan. L följde också med. Hon fick som vanligt en gåva när jag kom - i form av en litet rör med flytande vätska i. Inga problem med urinen.
Vikten stod på 92.2 - marabous chokladkakor är livsfarliga!
Blodtryck helt okej, SF-mått på 35 och hjärtljud 142.

Innan hon skulle känna på magen värmde hon händerna under varmt vatten så hon inte skulle vara så kall.
L tyckte hon kunde vara kall - då kanske hon skulle skrämma ut bebisen, tyckte han.
Hon kunde konstatera att Sjuan ligger långt ner nu.

Jag känner mig oerhört lugn, sålänge knodden mår bra är det helt okej att vänta.
Den kommer ut när den är redo. Alla säger åh vad jobbigt när man säger att man gått över tiden. Visst längtar vi - men vi har ju längtat sålänge så några fjuttiga dagar är som en fis i rymden. Barnmorskan sa att det lyser i mina ögon - så hon tror den kommer snart dock :)

Att stå upp en timme på Clas Ohlson verkar dock ha effekt. Foglossningen gör sig påmind och det känns som att jag blivit sparkad mellan benen ordentligt... jag sitter hellre ner framför datorn ;)

Stor kram till er som läser!

Fixerad

I måndags var vi hos barnmorskan. Hon hade sagt att vi skulle få UL och så skulle graviditeten sammanfattas. De sedvanliga proverna togs och allting såg bra ut. Vikten stod på 90.8 (i skrivandes stund har jag nog lätt passerat 91 :))

Hon kände på Sjuan i magen och konstaterade att huvudet nu ligger fixerat. Spännande!
Något UL kunde vi dock inte få eftersom de hade läkarmottagning i det rummet.
Så besvikna vi blev - frågade därför om vi kunde komma tillbaka senare på eftermiddagen och göra det och eftersom vi har en snäll BM gick det bra.

När man ställt in sig på ett UL vill man ju gärna ha det. Väl tillbaka var det över på en minut.
Hon tittade på huvudet och så såg vi en hand och buken. Hon drog snabbt över magen och man fick känslan av att hon trodde vi ville se för att få veta könet.
Hursomhelst var det trevligt att få spana lite på Sjuan igen - även om det gick snabbt och man inte såg så mycket.

Nästa besök är 26 oktober - min första semesterdag. Nu är det 7 dagar kvar på jobbet och det är mycket som ska hinnas med, försöker att inte stressa upp mig bara för det är inte bra varken för mig eller barnet.

Känns oerhört roligt att Sjuan ligger fixerad - beredd att komma ut till oss!

Besök hos barnmorskan

Tidigare i veckan var vi in på besök hos barnmorskan. Jag och Sjuan åkte dit.
Först fick hon känna på magen och knodden ligger fortfarande med huvudet neråt, från att ha varit rörligt är huvudet nu ruckbart. Så jag antar att den kanske sjunkit längre ner?

Jag fick också känna huvudet med mina händer, eller ja, man kände något hårt och hon sa att det var skallen. Häftigt!

Hjärtslagen var bra, 148 slag i minuten, så det var en betydligt lugnare bebis idag än sist.
Blodtrycket var bra på mig och vikten landade på 89kg. En viktuppgång på hittills 10 kg
Det känns i knäna om inte annat...

Vi ska tillbaka 12 oktober då vi gått 36 fulla veckor och då är det dags för UL för att se hur knodden ligger därinne, ska bli himla trevligt att få se Sjuan igen - denna gång aningens större än sist ;-)

38 dagar kvar till beräknad förlossning och det är helt fantastiskt detta! Att få vara gravid, att få bära vårt kommande barn, att känna när den buffar runt och rör sig, det är helt underbart! Nu är man nyfiken på vilken liten parvel som ligger därinne.

190 hjärtslag i minuten...

Idag åkte jag och Sjuan till MVC. Denna gång följde inte L med eftersom det brukar gå fort på kontrollerna. Men när barnmorskan lyssnar på knodden hickar h*n och hjärtslagen ligger på 190 slag i minuten. Vi väntar lite men sedan föreslår hon att kolla med CTG-apparaten.

Så här fick jag ligga, på hotell CTG med mojängen i handen som jag skulle trycka på när jag kände bebisen, såväl sparkar som hickandet. Det höll i sig en stund men snart blev knodden lugnare. Hon faxade iväg utskriften till sjukhuset - ifall jag skulle behöva komma dit för koll.

Men bebisen fick godkänt så det blev ingen ytterligare kontroll. Så det vanliga besöket som brukar ta 20 minuter tog idag 1½ timme. Men hellre det och att de är noggranna med kontroller än bara skickar hem en.
Min vänstra byxficka ser mysko ut...mobil och plånbok ligger där eftersom jag inte alltid har handväskan med mig.
Väl hemma sa L att han visste varför Sjuan varit arg och busat runt så mycket.
För att han inte följde med denna gång...;-)
Nästa besök är om två veckor. Alla värden såg dock bra ut - skönt.
Har gått upp 2 kilo på 2 veckor, hihi. Inte så konstigt att man är tröttare och mer andfådd än normalt.

Besök hos barnmorskan

Idag var det besök hos barnmorskan. Mitt järnvärde var inte alls bra, 104 (till skillnad mot 134 på inskrivningen) och förklaringen kunde dels vara att jag slarvat med mina tabletter (Mitt val Kvinna) men också att man får mer vätska i kroppen (vatten o blod) som späder ut allt.

Blodtrycket var dock bra (112/77) och glukos (6.7)
Vikt 83.7 kg (81kg i v.20)

Så mätte hon magen från blygdbenet och upp där moderkakan låg, 24 cm. Verkade helt i sin ordning. Även hjärtljudet hördes tydligt (160 slag/minut) och de spelade jag in denna gång (ska bara försöka få in det på bloggen...)

Detta är så fantastiskt! Bara hoppas att allting går hela vägen!
Kram!

Världens härligaste barnmorska

Trots elak förkylning kan man inte stanna hemma när det är dags för kontroll hos barnmorskan. Vi åkte in (ja, sambon jobbade, men jag o sjuan) och träffade världens härligaste barnmorska!

Jag ville ju ha henne från början efter varma rekommendationer från våra grannar, men hon hade inga tider när vi skulle skriva in oss. Men efter att vår första barnmorska slutade så fick vi nu Gunilla som hon heter. Vilken glad och positiv människa, jag blir glad bara jag tänker på besöket!

Först var det koll med urinen (utan anmärkning) och blodtrycket (116/77)
Sen fick jag väga mig (vägde 79 vid inskrivning i v.13 och nu pekade vågen på 110...satte du kaffet i halsen? Den stod på 81 kg...)

Vi pratade lite om allt möjligt och jag fick moderskapsintyg. Och så fick jag lyssna på lilla sjuan!
Vad häftigt! 158 slag, var tydligen normalt. Jag hade tänkt spela in, men kom mig inte för o fråga. Får bli nästa gång!

Måste passa på att visa bild på systersonen som syrran lagt upp på sin blogg. Moster smälter ju!.