Jo nog går det väl åt rätt håll

Igår var vi på sjukhuset för ultraljudsundersökning på Lilla M:s lymfkörtel som inte riktigt gett med sig än. Såren läker sakta men säkert. Idag var det läkarbesök och det verkade inte vara något speciellt, lite eller knappt någon vätska kvar i lymfan. Sänkan låg på 18 vilket kan tyda på att kroppen fortfarande jobbar bort det sista av bakterierna. Så jag hoppas att ingenting ligger och lurar inuti hennes kropp. Döma av hennes tillstånd är hon pigg och glad ♥

Handtaget är min väska och ingen bärrem till barnet

Nu har vi fått svar på infektionen

Maja innan allting började. Man ser en liten röd prick till vänster på hennes panna

Förra veckan togs blodprov hos läkarna efter att vi slutat med antibiotikan. Vi fick även en tid för ultraljud på Majas kind då hennes lymfkörtel inte gett med sig, den har varit väldigt svullen men minskat i storlek.

Idag ringer läkaren. Som sagt, det var varken öroninflammation eller urinvägsinfektion som första läkaren trodde och som vi fick medicin mot. Sedan var det gissning på stafylococker och när vi fick hjälp av infektionsläkaren som sa att det skulle tas tester på harpest kändes det som att "äntligen, nu tas det tester"

Svaret de fått på senaste testerna är att Maja utvecklat antikroppar mot just tularemi. Det vill säga harpest. Verkar inte vara en vanlig sjukdom i Sverige, kan tydligen spridas från en sjuk mygga eller fästing till människor.

Läkarna gissar dock på att hon haft två infektioner på samma gång. Dels harpest men även stafylokocker. Återstår att se vad ultraljudet säger om lymfkörteln.
Är fortfarande orolig för mitt lilla hjärta och om det är något mer skit som huserar i hennes lilla kropp. Förhoppningsvis inte, men känner mig ändå inte helt trygg.

När det började bli var innanför utslagen