Hjälp in och hjälp ut

Mamma Surro är på mig igen om att blogga varannan timme...ingen vila, ingen ro ;-)

Idag var det besök hos barnmorskan. Alla värden var som vanligt bra, bebisens hjärtljud låg på 148 slag, mitt SF mått var 36,5 och vi fick tid för igångsättning.
Tisdag 24 november klockan 8.15 skall vi infinna oss på sjukhuset för undersökning. Det gäller min livmodertapp. Sedan efter det får vi se vad som händer.

Jag hoppas och tror att Sjuan skall komma ut tidigare än tisdag, så jag får föra ett allvarligt snack med livmodertappen att börja utplåna sig och släppa fram den här efterlängtade bebisen nu.

Barnmorskan önskade oss lycka till och så kramades vi, hon skulle hålla koll i datorn och journalen hur det gick för oss. Hon mumlade något om att "vissa var det svårt att släppa taget om" och det gjorde mig glad såklart, underbara, glada barnmorskan Gunilla :)

Själv har jag varit väldigt trött idag, i kroppen. Det börjas kännas att man har burit omkring på allting ett tag och efter bilkörningen var mina ben riktigt trötta...märkligt hur kroppen kan bli. Har haft lite känningar i ryggen under kvällen, får se om det är något på gång.
Men så fort jag somnar så försvinner all värk - konstigt ;)

Klockan är nu 23.28 och snart börjar en ny dag ta fart. Spännande spännande att se när Sjuan vill komma ut.

Tror det var pappa som sa idag att " Ja, den skulle ju ha hjälp att komma in, så då är det väl inte så konstigt om den ska ha hjälp att komma ut också" Klokt tänkt :)

Godnatt underbara människor - förlåt att jag är dålig med kommentarerna, blir skärpning på det!

v.41+0 och magbild

Kanske sista söndagen med magen? Känns ju lite konstigt. Den är mysig och klappa på och känna det lilla livet röra sig därinne. Men vi börjar allt längta mer och mer efter Sjuan nu - nyfikna på vem som bott inne i magen.

Imorgon är det besök hos barnmorskan för sedvanlig kontroll. Samt inbokning av tid till sjukhuset för kontroll ifall vi skall sättas igång senare under veckan eller nästa måndag.
Spännande spännande! Har jobbat och slitit ute i garaget idag, är lagom mör i hela kroppen.

Pappa ringde och hörde ifall bilen var tankad och vi hade packat väskan. Han sa att vi åker in imorgonbitti, ska bli roligt och se ifall han har rätt :-)

Ha en fin kväll, kram!

v.40+0 och magbild

Idag är det BF och Sjuan trivs bra inne i magen. Med tanke på hur bra jag ändå mår så känner jag faktiskt ingen stress över att h*n ska ut.
Vi har väntat och längtat i snart tre år - så jag känner att 14 dagar inte är så farligt. Självklart längtar vi efter detta barn, men några dagar hit eller dit spelar ingen roll. Är bara så glad att få vara med om detta.

Imorgon ska vi in till barnmorskan för koll. Det blir spännande att höra vad som händer nu när man går över tiden. Om det blir tätare kontroller, när det eventuellt blir igångsättning och så vidare.
Det känns ändå häftigt - 40 fulla veckor! Och jag som i stort sett varit gravid ända sedan oktober 2008 (med ett avbrott på 3-4 veckor innan Sjuan sattes in)

Kastar över graviditetsbaciller på alla som kämpar, önskar så att det blir er tur snart!

Min kära mamma tror vi åker in ikväll och att bebisen kommer imorgon. Pappa är stencool och säger att "det är luuuugnt, hon kommer inte förrens 16 november"
Oavsett datum så hoppas jag allt kommer gå bra - och det ska det banne mig göra också!

Edit: Malin frågade i en kommentar om jag sluntit med tangenterna då jag skrivit att pappa säger att hon kommer den 16 november. Vi vet inte vad det blir för kön - men pappa och sambo har bestämda åsikter kring att det är en flicka...därav att jag skrev så :)

V.39+0 och magbild

Magbild från igår. Nu blir den nog inte mycket större än såhär. En viktuppgång på 11 kilo gör att jag just nu belastar mina knän med 90 kg. Lite kul att testa på att väga mer än vanligt - men det känns i knäna. Man är lika smidig som en heffaklump.

Lillasyster och systerson har varit hos oss sedan i lördags. Så himla mysigt med en bebis och en syster i huset! Även om jag blev trött i kroppen av att bära runt på skruttungen - man är ju som sagt inte lika pigg och rörlig. Men det är ju så mysigt att andas in doften av bebis!
Och så obegripligt att vi - om några dagar - förhoppningsvis får med oss vår egen bebis hem!Hade oerhört ont i magen igår, på vänster sida långt ner. Det är som att bebisen ligger på någon nerv. Blev nästan illamående av smärtan. Idag har det varit bättre. Men det trycker på neråt, vilket är spännande, för det kan ju sätta igång närsomhelst.

Älskade L tror stenhårt på att ungen kommer idag. Nu är det inte långt kvar på denna dag - så han får fortsätta tro han ;-)

Oavsett när det blir så kommer det bli spännande! Men det känns fortfarande så overkligt att få ta del av allt detta. Overkligt men bra! Har börjat packa BB-väskan lite smått, tror inte vi behöver ha med oss så mycket egentligen. Lite ombyte till oss och bebis, hygienartiklar, sköna kläder, dator, någon bok kanske och ett gott humör :-)

Kram!

v.38+0 och magbild

Godkväll underbara människor! Ännu en vecka har passerat. Nu har vi nått 38 fulla veckor, helt fantastiskt! Jag önskar ju så att alla som vill ska få vara med om en graviditet, det är magiskt! Samtidigt som det såklart är påfrestande för kroppen. Man blir ju tyngre och allt sådant. Ibland gör det ont i mig - känns som knivar som sticker i magen, jag antar det är någon nerv som kläms.

I övrigt är Sjuan väldigt aktiv. Är det inte rörelser så är det buffar eller hicka. Det är märkligt att det fortfarande är overkligt att ha en liten bebis inne i magen.
Imorgon ska vi in till barnmorskan för koll.
Som ni ser har jag även bristningar på låren - men de har funnits där sedan tonåren, bara det att de blir lite mer färgglada nu. Jag har faktiskt inte smörjt in mig med någon creme och tror inte på sådant heller, tror helt enkelt det beror på hormoner eller något liknande. Själv ser jag ju inte dessa rivmärken - bara när man blir fotad såhär framifrån :) Magen ser ut som en glad mun :)

Det är 14 dagar kvar till beräknat - men jag tror faktiskt att Sjuan kommer komma ut tidigare. Inte för att det gör något om h'n vill stanna kvar, men det känns inte så. Blir spännande oavsett när det blir.

I fredags jobbade jag sista dagen på jobbet. Nu har jag semester inför vad som komma skall.
fick en fin blomma från kollegorna och mina underbara tjejkompis är så söta - en av dem gav oss en body, byxor, strumpor och en gosehund. Ska fota och visa senare.
Vissa andra kollegor gjorde mig oerhört besviken - men det är bra då vet man var de står...

Stor kram på er!

v.37 + 0 och magbild

Det är fortfarande overkligt - trots att det gått så lång tid nu. Men att det faktiskt bor en liten människa inuti mig. Jag njuter - för det kanske bara blir den här graviditeten. Trots krämporna så är det verkligen värt allting! Förlossningen ser jag fram emot med blandad förtjusning. Givetvis kommer det kännas - men det verkar samtidigt vara den häftigaste grejen att vara med om enligt många.

Fortfarande tar vi ingenting för givet. Svärmor frågade om vi behövde något i klädesväg och mycket har vi fått låna av systersonen så jag sa att vi kan vänta.
Först vill vi att allting går bra och att Sjuan kommer till världen. Resten går att ordna sedan.

BB -väskan skall snart packas, sådär utifall att. Jag tror nämligen Sjuan kommer komma tidigare än 8 november. Även fast det datumet är ett mycket bra datum - då är det fars dag och vad kan passa bättre än ett litet efterlängtat barn?

Tack för alla kommentarer ni skickar - jag blir så glad! Ligger efter med att besvara dem- mycket o dona med vad det gäller jobbet. Men om fem arbetsdagar hinner jag kanske lite mer.

Kramar i massor!

v.36+0 och magbild

Godkväll raringar!
Jag har varit lite frånvarande från bloggen. Tiden har inte funnits riktigt. Mycket på jobbet och igår var det cermoni för lilla farmor inför hennes sista vila.

Men magbilder tas varje söndag. Höll på att glömma nu senast, hade syster och systerson över och då rubbas alla rutiner. Har burit runt på sötnosen, bytt blöja och nosat på honom ordentligt! Bebis luktar så gott - ja även kräks har en viss charm ;-)Så har vi då passerat 36 fulla veckor och det känns såklart superbra! För er som är känsliga - blunda nu för det kommer bild på dinosaurieoffrets mage ;-)

Det börjar bli lite tungt. Dum som jag var joggade jag till bussen på jobbet - hade ont efteråt och det kändes som foglossningen kom igång ordentligt.
Note to self: Inte bra att jogga när man är större än vanligt...

v.35+0 och magbild

Godkväll raringar! Idag har vi passerat 35 fulla veckor vilket såklart känns bra!
Igår var det först 90-års kalas för farfar och sedan 60-års kalas för L:s faster. Mycket kalas, fika och mat. Kanske var det tröttheten men det började flimra framför ögonen på kvällen och under natten vaknade jag till av att jag fick upp magsaft i munnen. Har känt flera gånger att det är på gång - antar att det beror på trycket i magen. Hade huvudvärk under natten också.

På förlossningen sa de att jag inte skulle oroa mig för havandeskapsförgiftning. Men jag tänker ändå ringa BM imorgon och berätta att min syn faktiskt har blivit sämre och att jag ibland har sett små raketer skjuta förbi. Antagligen ingen fara, men jag känner ändå att det är konstigt.


Vet inte om man ser skillnad på magen, men jag tycker att den växer på sig. Inte minst ser man det på att huden spricker ännu mer. Varning för er som avskyr bristningar - här bjuder jag på en sådan bild ;-) Well, kroppen är ju till för att användas. Det kliar sådant på bristningarna bara :)
Hoppas ni alla mår bra som läser, ha en skön kväll och en bra vecka! Kram!

v.34+0 och magbild

Det är otroligt vad veckorna tickar på fort nu. Känns väldigt konstigt att det är sex veckor kvar till beräknad förlossning . Fortfarande overkligt. Önskar innerligt att allting går bra så att vi får föda en levande och frisk liten bebis.

I helgen var vi på systersonens dop, mycket trevligt i kyrkan med en bra präst.
Sedan var det god mat och fika i hembygdsgården. Tack för en minnesvärd dag!
Mamma har sytt världens finaste dopklänning! Den fick nu systersonen ha på sig och så får vi ha den sen till vårt dop.
Många tyckte magen var jättestor sedan sist man sågs och det är mysigt att höra! Jag tycker om att vara tjockis - jag bär ju på en guldklimp därinne!

Nu kanske man måste förstora upp bilden för att se vart dinosauren varit framme...
Som sagt, inte det tjusigaste i världen men så är det. Bara acceptera faktum. Lite läskigt dock att huden tänjer sig så att den spricker. Känner mig lite som en wienerkorv som spricker ;-)

Sjuan kickar på och rör sig därinne, det känns som att h*n ändå har ganska gott om plats.
Imorgon ska vi in till barnmorskan för koll och jag hoppas allt ser bra ut för oss båda två.

Har börjat sova med skena på högra handen/armen för att försöka råda bort på domningarna jag har i fingrarna. Kommer bild på skapelsen senare.

Hoppas ni haft en fin helg! Kram!

Riven av en jättedinosaur

Jag läste ett inlägg på familjeliv.se som visserligen var gammalt men det stod så härligt om en tjej vars sambo sa att det såg ut som hon blivit riven av en jättedinosaur apropå hennes bristningar.

Det är först nu, under slutskedet av graviditeten som mina bristningar på magen dykt upp.
Jag såg dem inte själv först eftersom magen är i vägen (lika lite som jag ser mitt underliv nuförtiden och får raka därefter...;-))

Har sedan tonåren bristningar på låren och lite på höfterna. De har varit ganska bleka fram till nu då de antagit en violett ton. På magen är det också lite färgglatt.

Bristningar är ingenting jag hurrar för - kan man slippa är det ju skönt. Men samtidigt så är det ju såhär när huden tänjs ut. Det blir som en tatuering - ett minne. Även om det inte är supertjusigt. Jag får tatuera in bamburör på magen sedan ;-)

Och nej - jag har inte kört med några krämer för att slippa bristningar för jag tror helt enkelt inte på sådant. Jag har helt enkelt blivit riven av en jättestor dinosaur!

v.33+0 och magbild

Oj vad länge sedan jag skrev...tiden går fort! Här kommer magbild från söndagen. Nu har vi gått 33 fulla veckor, helt otroligt!

Ringde till barnmorskan idag för mina fingrar strejkar duktigt. Ska ringa vårdcentralen imorgon och se om jag får komma dit och testa ett par skenor till händerna.
Karpaltunnelsyndromet kallas det visst och är vanligt under graviditet. Det är helt okej att fingrarna är stela på morgonen efter nattens sömn, men två av fingrarna på högerhanden känns bortdomnade. Är som att ha gummisnoddar hårt lindade runt så att det blir blodstopp. Obehagligt, men skönt att det är övergående...allting är värt det, men det är lite jobbigt förstås när det gör ont att skriva med en penna eller bre smör på mackan.

Ha en supernajs kväll - ska besvara era kommentarer snarast - de värmer ska ni veta!

v.32+0 och magbild

Söndagens magbild. Redan 32 fulla veckor, blandade känslor! Mäktigt, fascinerande, härligt, läskigt - allting på samma gång.

Vi har spenderat helgen i Västervik med goda vänner. 11 personer totalt inklusive tjejkompisens föräldrar. Vi har inte gjort annat än att äta känns det som, inte bara min mage som var upp och ner när vi kom hem ;-)

5-kamp, god mat, gott sällskap, åkt båt och tagit det lugnt - perfekt helg!

Hoppas ni haft en skön helg ni som läser, kram på er!

v.31+0 och magbild

Det är ganska läskigt egentligen hur tiden faktiskt springer iväg, det måste ju betyda att det är roligt nästan jämt! Magbild kvällen till ära, jag bjuder på ännu mer underklädeschock! ;-)
Min mjölkcentral skymtar däruppe i bild - även om jag inte har något läckage i fabriken ännu.

Sjuan ger sig tillkänna varje dag, är det inte hickningar så är det små sparkar eller rörelser och det värmer gott att få känna det lilla livet därinne.
Kroppsligt så är det ryggen som gör lite ont, speciellt när jag sitter för mycket eller har ansträngt mig. Blir korta pauser och upp och röra på sig när man sitter framför datorn, det är ju mitt jobb att sitta på kontor så svårt att undvika.

Händerna domnar bort lite och jag har svårt att knyta nävarna ordentligt, vilket medför mindre styrka (som om jag inte vore klen nog innan ;-))
Men allt detta är fisar i rymden och jag känner inte att det är outhärdligt. Det viktigaste är att Sjuan mår bra därinne!

Ha en skön kväll raringar!

v.30+0 och magbild

Jag kan knappt begripa att vi redan har gått 30 fulla veckor. Får man vara såhär lycklig? Blir nästan rädd...
Det är egentligen inte så lång tid kvar om man tänker på hur länge vi varit gravida. Och jag önskar så att alla som vill vara gravida ska få chansen att uppleva det någon gång, det är magiskt!

Tycker inte det syns så mycket framifrån. Överlag märker jag inte skillnad på magen vecka för vecka, man vänjer sig väl fort. Men det är trots allt nästan 10 veckor kvar, så den lär ju bli större.

Vi var på MCV igår och mina järnvärden var bra igen! Har inte slarvat med mina tabletter (Mitt val kvinna) utan tagit dem varje dag samt ätit leverpastej.
Glukosvärdet var helt i sin ordning och jag har gått upp 2 kilo på 6 veckor och väger nu 85 kilo. Sambon, glöm 100 kilo...!
Magen växer enligt kurvan, hjärtljuden var något lägre (146 jämfört med 160 förra gången)
Vår rara barnmorska kände hur bebisen låg och h*n ligger med huvudet ner.
Att jag har ont därnere, då det känns som en kniv som vrider runt förklarade hon med att man har mycket nerver och det kan vara något sådant som kommer i kläm.

Nu är det tätare kontroller och sedan är det ultraljud i v.36

Som sagt, oerhört fascinerande att få vara med om detta. Och så otroligt tacksamma är vi!
Kram till er!

Vi har hittat vagnen

I lördags bestämde vi att det var dags att kika på vagn. Jag vet - leveranstiden är lång och bebisen kan komma innan - men det ordnar sig då.
Vi har inte velat köpa saker för tidigt eftersom vi varit rädda. Nu ska man ju inte tänka så hela tiden att något kan gå fel - men när det en gång har gjort det blir man lite restrektiv.

Vi visste inte att Crescent, förutom cyklar, även gör barnvagnar och hade sett denna på bild tidigare. Nu provkörde vi den i butiken, testade alla funktioner, jag testade att lyfta den för att se om jag skulle orka (klen som jag är) och vi kom fram till att this is the vagn!

Crescent Classic heter den och nu ska vi bara bestämma vilken färgkombination. Det bär emot mina principer - egentligen kunde jag tänkt mig en begagnad vagn för att spara pengar.
Men det kryllar inte av dessa vagnar på begagnatmarknaden så det får bli en flong ny.

Bilbarnstol tittade vi också på och vet nu vilken som fungerar till vår bil. Eftersom den har skålade säten (Saab 9-5) så fungerade inte den första varianten av Akta Graco. Men den dyrare modellen hade en fin finess som gör att det fungerar ypperligt. Den har dock inte lika lång leveranstid som vagnen.

En märklig dag för oss båda. Det känns overkligt att titta på vagn och barnbilstol. Men väldigt spännande också!

v.29+0 och magbild

Två magbildsinlägg på varandra...så kan det gå. Alldeles färskt kort på knoddens boende.
Idag har jag varit i Norrköping på möte hela dagen. Sjuan har sparkat omkring och det är så obeskrivligt mysigt - vår lilla hemlighet för det är bara vi som vet om när vi kommunicerar med varandra.

Igår när sambon klappade på magen svarade sjuan direkt med en spark. Han skrattade till vid varje spark och tyckte det var roligt att känna.

Hjärtligt tack för alla kommentarer ni skriver till mig/oss, det värmer så himla mycket!
Tack för att ni finns!
Kram!

v.28+0 och magbild

Här kommer en försenad magbild. På grund av bredbandshaveri när åskan slog ner (felet låg hos Telia, vi drar ut alla kontakter eftersom åskan brukar slå ner här) så kommer magbilden från i söndags nu.
Tycker inte man ser sådan jättestor skillnad och jag känner mig inte överdrivet tjock heller.
Bara njuter av magen och knoddens sparkar och rörelser därinne. På måndag den 31.a ska vi till barnmorskan igen. Efter det blir kontrollerna tätare.

Alla frågar när bebisen ska komma och jag svarar alltid
"Det vet man aldrig, men den är beräknad till 8 november" För hur ska man kunna veta en sådan sak egentligen? Det bestämmer ju inte jag. Men vi hoppas knodden håller sig kvar i alla fall 10 veckor till!

v.27+0 och magbild

Jag fick ju en sådan pik av min sambo på bilden med tidslinjen att jag hade samma byxor på mig. Så här kommer en utan, en riktig troschock - som media skulle ha skrivit! Ber om ursäkt ifall jag bländar er med mina blekfeta ben som inte har de rätta pigmenten för att bli bruna... men det viktigaste är innehållet i kroppen som buffar och har sig.

Mamma o pappa var på besök i helgen för att pappa skulle hjälpa sambon med garaget och mamma skulle plocka svamp. Sjuan var väldigt lugn så jag la mig på golvet efter maten och då blev det cirkus. Pappa såg till och med när h*n sparkade och sen fick de känna själva :-)

Vi har redan kommit till vecka 27 och det är helt fantastiskt! Tiden bara springer iväg, men det kanske är så när stigen börjar bli alltmer rak efter den tidigare krokigheten.

Jag blir så glad för kommentarer jag får! Till Anna - som skrev som anonym, så roligt att vi har samma BF! Har du själv någon blogg? Annars får du gärna mejla till mig (ivfkarusell[snabel-a]gmail.com) så kan vi skriva där!

Ha en skön kväll o massa kramar till er!

Tidslinje

Lite har det allt hänt på ett par veckor ;-)
Från v.18 till och med v.25 (bilden är klickbar)

v.26+0 och magbild

Kvällen till ära bjuder jag på magbild från i söndags. Mina snyggaste mjukisbrallor är på, så att rumpan ser ut som en säck potatis. Men hey, kameran lägger ju på 5 kilo minst ;-)

Apropå mjukiskläder så byter jag om till sådant direkt när jag kommer hem. Det är skönare än att palta omkring i kläderna man haft hela dagen. Är ni också såna kanske? :-)

Har nyss plockat lite vinbär, man orkar en timme, sen säger ryggen ifrån. Så man får allt sno sig på om man ska få ihop några liter.

Ha en superbra kväll raringar! kram!