Jag kan knappt begripa att vi redan har gått 30 fulla veckor. Får man vara såhär lycklig? Blir nästan rädd...
Det är egentligen inte så lång tid kvar om man tänker på hur länge vi varit gravida. Och jag önskar så att alla som vill vara gravida ska få chansen att uppleva det någon gång, det är magiskt!
Tycker inte det syns så mycket framifrån. Överlag märker jag inte skillnad på magen vecka för vecka, man vänjer sig väl fort. Men det är trots allt nästan 10 veckor kvar, så den lär ju bli större.
Vi var på MCV igår och mina järnvärden var bra igen! Har inte slarvat med mina tabletter (Mitt val kvinna) utan tagit dem varje dag samt ätit leverpastej.
Glukosvärdet var helt i sin ordning och jag har gått upp 2 kilo på 6 veckor och väger nu 85 kilo. Sambon, glöm 100 kilo...!
Magen växer enligt kurvan, hjärtljuden var något lägre (146 jämfört med 160 förra gången)
Vår rara barnmorska kände hur bebisen låg och h*n ligger med huvudet ner.
Att jag har ont därnere, då det känns som en kniv som vrider runt förklarade hon med att man har mycket nerver och det kan vara något sådant som kommer i kläm.
Nu är det tätare kontroller och sedan är det ultraljud i v.36
Som sagt, oerhört fascinerande att få vara med om detta. Och så otroligt tacksamma är vi!
Kram till er!
3 kommentarer:
Härligt, härligt! Och alla värden var fina, bra jobbat av dig! :D Kram!
Va härligt, 30 fullgångna veckor! Nu är det bara upploppet kvar, det går fort efter vecka 30 tycker jag:o)
Håller med, det är så underbart!
Kramar!
it´s a girl!
Skicka en kommentar