23.9.09

Ett år går fort

Runt 16 september 2008 börjades det med hormoner. Larmet på mobilen tjöt tre gånger per dag och när sprayen nådde halsen smakade det äckligt. Men det var samtidigt spännande - så nytt alltihopa. Hur man kan ställa om kroppen med hjälp av mediciner. Hur tacksamt det är att det finns en övre gräns gällande köp av mediciner så man slipper betala _allt_själv.

Det är nästan så att man glömmer bort exakt hur allting gick till - så skönt att man har bloggat sig igenom resan så att det finns nedskrivet. För det är en helvetesresa.

En av mina kunder utbrast att det var ju synd om ungen som skulle bli född såhär sent på året.
Jag bet ihop och sa bara att det är sådant man inte kan planera alla gånger.
Varför tror så många att bebisar blir till på vanlig väg och att man sätter sig ner vid middagsbordet och planerar att ja - vi vill ha en sommarbebis.
Jag kunde ju ha sagt att vi skulle fått en liten knodd i juli men att den inte ville stanna i sin mammas mage - bara för att få tyst på kunden. Men det gjorde jag inte.

Visst, alla vet inte hur det kan gå till. Men ibland blir jag så leds på att höra och på något sätt försvara.

Ännu mer trött blir jag på hur mycket skit man ska behöva få höra på sin arbetsplats (ni kollegor som läser detta tror jag vet vad det handlar om...)
Så idag skall det komponeras mejl. För jag är trött i öronen och blir förbannat ledsen av vissa kommentarer som folk i högre positioner skall ösa över en. Bara för att man är gravid.

4 kommentarer:

Malin - brandteknologen sa...

Usch och fy för personen som tyckte synd om ert barn. Vad då synd för att det föds sent på året? Okej om det hade varit ett djur som i normala fall får ungar på våren - då är det lite olyckligt om de skulle få en kull på hösten eftersom det är tufft att överleva vintern.

Men så funkar det ju inte med människor, kvinnor är inte brunstiga en gång om året, utan kan bli befruktade med jämna mellanrum året om, och då blir det barn året om. Och det är inte det minsta synd om ett barn som föds av längtande och älskande föräldrar, om det så är snöstorm ute när barnet föds. Människor (i västvärlden där man har det tillräckligt gott ställt får jag väl tillägga) har dessutom en vana att bo ganska bra och ha tillgång till mat och varma kläder, så det borde inte vara några problem att födas sent på året. Och skulle ni vänta flera månader på er IVF bara för att få ett sommarbarn? Knäppa människa.

Och även om man kan göra barn på naturlig väg, så kan man inte precis planera när heller. Vissa kan bli gravida på första försöket, men normalfallet är väl att man försöker ett drygt halvår innan det blir något, och då är det när båda föräldrarna är normalfertila.

Och skulle man lyckas bli gravid just då man ville, så är det inget som säger att barnet föds prick 9 månader efter. Om barnet föds 3 månader för tidigt och överlever och föräldrarna är överlyckliga för det och det fortfarande är vinter och inte vår som det skulle vara vid BF, är det fortfarande synd om barnet?

Näe usch!


Stor styrkekram till dig och fina magen som har blivit så stor!

MochM sa...

Det är bra att du säger ifrån, förklarar situationen, för en del människor verkar som sagt inte fatta vad deras kommentarer gör för skada. Förhoppningsvis gör ditt mail att dom ser saker på nytt sätt och besparar någon annan att bli utsatt för deras sårande ord.

Alma sa...

Just det där med att det är synd om barnet när det föds sent på året har jag också fått höra! Man blir lika snopen och ledsen varje gång..
Kram

Jenny sa...

Håller med om varenda stavelse du skrivit. Förbannade människor som inte kan tänka längre än näsan räcker.

Kram vännen!