Åkte in till sjukhuset på förmiddagen. Nu är man stammis inom landstinget eftersom man har frikort, känns underligt.
Fick träffa vår läkare och förklarade mitt ärende. Hon sa att det kunde vara svårt att se något när det var såhär tidigt, speciellt hjärtat, och det var jag medveten om.
-Men om det kanske går att se någon hinnsäck, eller om det är tomt eller så? menade jag.
Första etappen gick bra. Man är väl aldrig direkt bekväm med att ligga i gynstolen, men man vänjer sig med tanke på hur många gånger man legat så den senaste tiden. Hon konstaterade att jag hade missfärgningar efter en blödning, men förutom det såg allting bra ut.
Sen blev det ultraljud och först ville hon själv titta på skärmen. Sen vinklade hon den åt mitt håll och visade det mörka partiet under livmodern där blödningen är/har varit.
Sen fick jag se lilla sjuan/egolina (vi har olika namn på pyret jag o sambon)
Låg som en liten prinskorv på sin plats. Läkaren mätte 7mm och visade det lilla knappnålsstora hjärtat.
Ett hjärta! Helt fantastiskt! Pyret lever änsålänge och många fler dagar måste det få bli!
Återbesök om två veckor den 1 april för att kolla läget då.
Jag kastas mellan glädje och oro, men just nu tänker jag njuta av stunden och vetskapen om att det finns ett liv inuti mig!
Kramar till er alla!
6 kommentarer:
Åh så skönt! Ja, se verkligen till att njuta av den känslan nu. Visst kan det bli annat senare, men det är inget du kan påverka. Positiva tankar ÄR bra. Och du är värd att få njuta!
Grattis till ett delmål väl avverkat!
Skönt att höra att det är bra än så länge!
JAAAAAAA!
Åh vad härligt. Skönt att höra! Grattis!
Ta nu hand om varandra. Alla tre!
Kram m.
Blir så glad...vad kul!! KRAM
Åh vad skönt för er! Har varit i era skor & vet hur det känns & för vår del gick det ju bra (än så länge!). Hoppas verkligen på en liten solskenshistoria! :) Kram!
Så vackert med ett litet hjärta! Så oändligt vackert...
Ville bara säga det och skicka dig en kram!
Johbur
Skicka en kommentar