Tiden springer verkligen på. Imorgon är det redan fredag vilket känns underbart, för då är det snart helg. På måndag är det 14 dagar sen insättningen men i helgen är mensen beräknad och får jag den så vet jag. Får jag den inte kommer jag ta ett test.
Ber en stilla bön om att det ska gå vägen
Man kastas verkligen mellan hopp och förtvivlan. Molvärken kommer och man försöker hitta en positiv känsla. Jo men kanske att det faktiskt sticker och hugger lite, det torde vara bra.
Snälla snälla
Spaningen på toapappret startade idag. Kan inte hjälpas, det bara blir så.
Just nu värker magen precis som mensvärk och jag tänker att det kanske gör lite ondare om det befruktade ägget ska ut.
Tänk positivt, tänk positivt
Även om jag försöker tänka glada tankar så är det svårt. Min magkänsla säger något helt annat. Och det är mitt försvar för att slippa bli så besviken. Lindra tomheten lite redan nu genom att tänka på att det kanske inte går denna gång. Allt för att förhoppningarna inte skall grusas och göra stora sår på mina knän. Så jag snarast kan göra rent, låta såret läka fritt genom att låta det andas och sedan springa vidare.
Herregud, jag är livrädd
4 kommentarer:
Förstår din oro. Men jag håller ff mina tummar för att du inte ramlar och springer till mål i sisådär 40 veckor till :-)
Stora kramen till dig!
Usch ja, vet precis hur den där toapapperschecken är. Hålla andan, blunda först och titta sen och förhoppningsvis pusta ut. Till nästa gång.
Jag håller tummarna för att mens och allt sånt håller sig borta i många månader än!
m.
hej!
Hittade hit till din fina blogg. När jag läser det du skriver är det precis som om jag skrivit det själv. Känner igen alla bitar - precis allt. Det som var så skönt var att läsa om er ivf resa, vi (komiskt nog) satte in ett litet frö dagen efter er och jag vill så gärna skriva om allt detta i min blogg, men då min sambo vill ha detta mellan oss så väljer ajg att inte göra det, men det e ju så frustrerande...jag vill med skriva av mig, man exploderar ju nästan. Därför var det så skönt att se att du nojjar som jag...kollar pappret, känner mol och stickningar och hoppas det e ett bra tecken...klämmer på brösten och letar finnar...hummm detta kan ju driva en till vansinne...
Hoppas så att vi får glada nyheter i veckan...:-D hoppas hoppas...varma kramar JEnny
Hur har det gått??! Hoppas såååå mycket att mensen inte dykt upp och att allt går vägen på detta försök!!
Mina tankar går till dig/er vännen!
KRAM
Skicka en kommentar