Idag har vi uppmärksammat "De ofrivilligt barnlösa"! Alla de barn som aldrig blev, alla barn som blev men som inte fick leva, alla barn som har blivit och lever, alla barn som kommit hit från andra länder till längtande föräldrar. Alla olika tänkbara konstellationer finns det i denna värld.
För oss startade resan i jan-feb 2007 när vi bestämde att sluta med P-piller. Eftersom sambon har en son sedan tidigare som var gjord med provrör fanns det i bakhuvudet att chansen att lyckas på egen hand nog var minimal. Så i november ringde jag och vi fick vänteplats till utredning.
Dit kom vi i april-08 och läkarna konstaterade det faktum vi redan visste om, den manliga faktorn men att jag såg bra ut inuti. IVF var enda chansen för oss och det skulle även bli ICSI (mikroinjektioner). I september kom vi äntligen igång med nedreglering och förberedande inför äggplock som utfördes 20 oktober. 22 oktober blev vi gravida med "Egon" som vi fick se på VUL i v.7 varpå läkaren sa att " Ser man ett hjärta brukar det gå bra"
Det gick åt helvete. På nyårsdagen efter 2 veckors blödning och nattens värkar kom Egon ut i v.12. En så kallad spontan abort eftersom bebis troligen dött i v.8-9 och legat kvar utan att kroppen förstått att det hade dött. Vi hade förberett oss mentalt, för blödningarna kändes inte normala. Men det var två trasiga människor som efter all väntan och längtan gick tomhänta från akuten. Vi försökte intalade oss att något var fel med barnet och att detta var naturens gång, men samtidigt kändes det som att vi skulle dö.
Jag slapp bli skrapad och mensen kom igång. Den 16 februari satte vi in nästa ägg genom FET.
Detta resulterade i vår fantastiska dotter Maja som föddes sent på kvällen den 23 november 2009.
Jag kommer på mig själv att titta på henne och inse att hon är mitt allt! Jag är så oerhört tacksam över att få vara mamma - det är en stor uppgift och jag älskar det! Vi har ändå kommit lindrigt undan om man jämför med många andra. Men vi har trots allt gått igenom IVF och kommer alltid vara en del av den världen. En gång IVF - alltid IVF!
25.5.11
Bebis
I min syster mage växer det ett litet liv och de skall bli tvåbarnsföräldrar i oktober och jag ska bli moster igen! Maja skall få en kusin till (till och med två eftersom hennes faster också är gravid!)
Mycket att se fram emot minst sagt! ♥
Mycket att se fram emot minst sagt! ♥
24.5.11
Hon överraskar
Lilla M gråter i sängen, antagligen drömt något. Jag tar upp henne, kramar om henne en stund och hon pekar bort från rummet.
- Ska vi byta blöjan? frågar jag varpå hon nickar.
Vi byter blöjan och sedan kramas vi igen. Jag frågar om hon kanske drömt mardröm och hon nickar.
Går tillbaka till sängen och frågar om hon vill sova bredvid pappa. Hon skakar på huvudet och jag frågar om hon skall sova i sin säng varpå hon nickar.
Lägger ner henne, hon tar snuttefilten intill sig och somnar om.
Min lilla tjej har en benägenhet att överraska mig dagligen. Hennes förmåga att förstå, hennes vilja, hennes sätt att uttrycka sig på. Det är synd man inte kan spela in varje dag av hennes liv för att kunna spara och visa upp, för det är helt fantastiskt!
Utvecklingen går så fort fram och trots att hon är liten känns hon så medveten. Min älskade unge, det värdefullaste jag har!
- Ska vi byta blöjan? frågar jag varpå hon nickar.
Vi byter blöjan och sedan kramas vi igen. Jag frågar om hon kanske drömt mardröm och hon nickar.
Går tillbaka till sängen och frågar om hon vill sova bredvid pappa. Hon skakar på huvudet och jag frågar om hon skall sova i sin säng varpå hon nickar.
Lägger ner henne, hon tar snuttefilten intill sig och somnar om.
Min lilla tjej har en benägenhet att överraska mig dagligen. Hennes förmåga att förstå, hennes vilja, hennes sätt att uttrycka sig på. Det är synd man inte kan spela in varje dag av hennes liv för att kunna spara och visa upp, för det är helt fantastiskt!
Utvecklingen går så fort fram och trots att hon är liten känns hon så medveten. Min älskade unge, det värdefullaste jag har!
Magisk helg
Måste nästan nypa mig i armen för det var ju faktiskt bloggträff i lördags. Kom på mig själv att sitta och mysa emellanåt för att det var så roligt att få ihop ett gäng underbara tjejer och barn till bloggträff. Förra gången var vi 8 stycken och nu blev vi 17 stycken!
Det var så fantastiskt härligt om än blandade känslor med allas olika erfarenheter.
Längre inlägg om träffen kommer tillsammans med bilder. Men jobbet gör att jag inte har så mycket tid över, börjar 9 och slutar runt 18 så det är full fart hela dagen.
Tack tjejer för en fantastisk lördag! <3
Det var så fantastiskt härligt om än blandade känslor med allas olika erfarenheter.
Längre inlägg om träffen kommer tillsammans med bilder. Men jobbet gör att jag inte har så mycket tid över, börjar 9 och slutar runt 18 så det är full fart hela dagen.
Tack tjejer för en fantastisk lördag! <3
21.5.11
Äntligen bloggträff!
41 000
41 000 besökare har gjort avtryck i min blogg. Helt fantastiskt många personer genom åren som läst, varit delaktiga, som stöttat, som jag fått träffa på riktigt och som på något vis varit med i IVF-djungeln med alla med och motgångar, sorger och glädje, lycka och hopplöshet.
Vackert är vad det är. Tacksamt är vad det också är.
Tack kära ni för att ni väljer att läsa min blogg! ♥
Vackert är vad det är. Tacksamt är vad det också är.
Tack kära ni för att ni väljer att läsa min blogg! ♥
20.5.11
De barnlösas dag
Kloka tjejer det finns ute i bloggvärlden Wilda Mathilda har bestämt att 28 maj blir Barnlösas dag
Varför hon valde den dagen är för att det är just morsdag.
Här hittar ni inlägget
Hejja hejja! Ju fler vi är desto mer kan vi höras utåt till samhället!
Imorgon far vi på bloggträff till Stockholm, ska bli superkul och säkert väldigt känslosamt att träffa massa andra tjejor som har varit och är ofrivilligt barnlösa!
♥
Varför hon valde den dagen är för att det är just morsdag.
Här hittar ni inlägget
Hejja hejja! Ju fler vi är desto mer kan vi höras utåt till samhället!
Imorgon far vi på bloggträff till Stockholm, ska bli superkul och säkert väldigt känslosamt att träffa massa andra tjejor som har varit och är ofrivilligt barnlösa!
♥
19.5.11
16.5.11
Om jävulusiska orättvisor
Hur man än vänder och vrider på det så är världen alltid en smula orättvis.
De som är ofrivilligt barnlösa önskar barn. De som har det dåligt ställt ekonomiskt önskar pengar.
De som är cancersjuka önskar sig friskhet. Och så vidare i all oändlighet.
Sedan finns det olika grader av orättvisa. Jag kan erkänna att djupt inuti mig så smärtar det till lite extra när jag ser/läser/hör om personer som kanske är på väg att få barn nummer 2 eller 3 eller 4.
Inte för att jag missunnar. Men det liksom svider till av ett sting avundsjuka för att det är så mycket enklare för vissa. Kalla mig fånig men mina känslor är trots allt mina och jag bär dem.
I precis samma veva är jag dock tacksam över det jag fått och har. Jag har det bra ställt, jag har inga sjukdomar och vår ofrivilliga barnlöshet behövde inte pågå allt för länge.
Jag förstår att det smärtar till i människor som är cancersjuka och som bara har en önskan om att bli fri och fortsätta leva. Hur ser dem på oss friska?
Alla lever vi våra liv och det mesta är nog orättvist om vi ser på saker med de ögonen. Samtidigt, även fast man kanske står mitt upp i ett helvete, kanske man ändå kan försöka tänka på allt fint man förhoppningsvis har runt omkring sig.
Det är svårt när man står längst ner på botten och försöker ta sig upp. Men tacksamhet tror jag är viktigt. Och det kan vara vardagliga saker som att någon höll upp en dörr eller att någon bjöd på ett leende. Tacksamheten över att få leva är stort bara det.
När en del frågar hur jag själv mår brukar jag ibland säga "Bra, jag fick vakna till en ny dag igen och bara det gör ju att man blir glad"
Vad är du tacksam över?
De som är ofrivilligt barnlösa önskar barn. De som har det dåligt ställt ekonomiskt önskar pengar.
De som är cancersjuka önskar sig friskhet. Och så vidare i all oändlighet.
Sedan finns det olika grader av orättvisa. Jag kan erkänna att djupt inuti mig så smärtar det till lite extra när jag ser/läser/hör om personer som kanske är på väg att få barn nummer 2 eller 3 eller 4.
Inte för att jag missunnar. Men det liksom svider till av ett sting avundsjuka för att det är så mycket enklare för vissa. Kalla mig fånig men mina känslor är trots allt mina och jag bär dem.
I precis samma veva är jag dock tacksam över det jag fått och har. Jag har det bra ställt, jag har inga sjukdomar och vår ofrivilliga barnlöshet behövde inte pågå allt för länge.
Jag förstår att det smärtar till i människor som är cancersjuka och som bara har en önskan om att bli fri och fortsätta leva. Hur ser dem på oss friska?
Alla lever vi våra liv och det mesta är nog orättvist om vi ser på saker med de ögonen. Samtidigt, även fast man kanske står mitt upp i ett helvete, kanske man ändå kan försöka tänka på allt fint man förhoppningsvis har runt omkring sig.
Det är svårt när man står längst ner på botten och försöker ta sig upp. Men tacksamhet tror jag är viktigt. Och det kan vara vardagliga saker som att någon höll upp en dörr eller att någon bjöd på ett leende. Tacksamheten över att få leva är stort bara det.
När en del frågar hur jag själv mår brukar jag ibland säga "Bra, jag fick vakna till en ny dag igen och bara det gör ju att man blir glad"
Vad är du tacksam över?
15.5.11
Hur hjälper vi Wabbie Foundation?
Ledig helg efter 12 arbetade dagar, kändes oerhört välförtjänt. Vi har tittat på kosläpp och sedan hängt hemmavid.
Skall sätta mig ner ikväll och söka ett jobb på en tidning tänkte jag. Min säsongsanställning räcker till september, sedan gäller det att ha hittat något annat att göra.
Tusen tankar snurrar i mitt huvud och blir ett enda virrvarr. Finns så mycket ideér och möjligheter på vad jag vill göra, men det är alltid det där med första steget.
Mina funderingar går också till "vad kan vi göra för att dra in pengar till Wabbie Foundation"?
De jobbar stenhårt med att få in pengar så att fler kan få göra IVF och förhoppningsvis bli föräldrar. Alla som orkar, vad kan vi göra? Jag respekterar till fullo er som inte har orken om ni har gått igenom/går igenom IVF - men vi som orkar kan dra det tunga lasset så att fler får uppleva den lycka det innebär att få bli förälder.
Vi betalar för att människor gör aborter på grund av slarv och ren idioti. Jag har fan ingen lust med sådant! Jag vill se fler föräldrar som tar hand om sina efterlängtade barn.
Ös på med förslag så kan vi samordna något!
Skall sätta mig ner ikväll och söka ett jobb på en tidning tänkte jag. Min säsongsanställning räcker till september, sedan gäller det att ha hittat något annat att göra.
Tusen tankar snurrar i mitt huvud och blir ett enda virrvarr. Finns så mycket ideér och möjligheter på vad jag vill göra, men det är alltid det där med första steget.
Mina funderingar går också till "vad kan vi göra för att dra in pengar till Wabbie Foundation"?
De jobbar stenhårt med att få in pengar så att fler kan få göra IVF och förhoppningsvis bli föräldrar. Alla som orkar, vad kan vi göra? Jag respekterar till fullo er som inte har orken om ni har gått igenom/går igenom IVF - men vi som orkar kan dra det tunga lasset så att fler får uppleva den lycka det innebär att få bli förälder.
Vi betalar för att människor gör aborter på grund av slarv och ren idioti. Jag har fan ingen lust med sådant! Jag vill se fler föräldrar som tar hand om sina efterlängtade barn.
Ös på med förslag så kan vi samordna något!
14.5.11
Taaaktoor
11.5.11
Upptäcka sin egen stad
9.5.11
Idag för ett år sedan
Bloggen blir sannerligen inte bortskämd, men det är ju egentligen här jag skall ventilera mig om allt som händer om dagarna, bara det att tid saknas.
Idag för ett år sedan var det söndag och vår dotter blev döpt. Så ikväll tände vi hennes dopljus och firade med bakelser!
Jobbet är roligt, men tar mycket kraft såhär i början när allting är nytt. Det hänger över mig att jag behöver söka jobb inför hösten också då min säsongsanställning tar slut.
Och söka jobb kommer jag att göra, men jag vill samtidigt starta eget, och egentligen är det rätt tid att göra det nu, medan man ändå har ett jobb.
Ser barnvagnar på staden med nyförlösta morsor och längtar en smula till föräldraledighet.
Det blir konstigt och ovant att inte umgås så mycket med lilla M som man gjorde då man var hemma. Även fast jag vet att hon har det roligt på dagis så är det annorlunda. Man får verkligen ta vara på kvällarna och helgerna.
Snart snart bloggträff, gud så pirrigt och samtidigt så roligt att få träffa likasinnade!
Vilka skall med?
Kram på er!
Idag för ett år sedan var det söndag och vår dotter blev döpt. Så ikväll tände vi hennes dopljus och firade med bakelser!
Jobbet är roligt, men tar mycket kraft såhär i början när allting är nytt. Det hänger över mig att jag behöver söka jobb inför hösten också då min säsongsanställning tar slut.
Och söka jobb kommer jag att göra, men jag vill samtidigt starta eget, och egentligen är det rätt tid att göra det nu, medan man ändå har ett jobb.
Ser barnvagnar på staden med nyförlösta morsor och längtar en smula till föräldraledighet.
Det blir konstigt och ovant att inte umgås så mycket med lilla M som man gjorde då man var hemma. Även fast jag vet att hon har det roligt på dagis så är det annorlunda. Man får verkligen ta vara på kvällarna och helgerna.
Snart snart bloggträff, gud så pirrigt och samtidigt så roligt att få träffa likasinnade!
Vilka skall med?
Kram på er!
4.5.11
Vi reflekterar en onsdagkväll i maj
Tack för era kommentarer om akupunktur, tror det vore ganska intressant att prova det framåt hösten faktiskt, bara som ett litet experiment och se om det faktisk gör skillnad på vår manliga infertilitet.
Ser fram emot bloggträffen som är 21 maj i Stockholm, det skall bli så roligt att få träffa er andra som har/är i IVF-världen! ♥
Just nu är det mycket jobb. Uppstigning 06 för att hinna med morgonbestyren o lämna på dagis. Jobba 9-17 och sedan hem för att äta, umgås med Majsan och sedan ta itu med kvällsbestyren. Dagarna går och varje dag är ju ett nytt äventyr att göra det bästa utav.
Nya saker att lära sig, nya sätt att tänka, nya problem att lösa och framförallt att fylla på den viktiga energi-behållaren och förgöra energitjuvarna.
Har ni tänkt på det emellanåt, att vi faktiskt inte lever för alltid?
Den tanken slår mig om inte varje, så varannan dag. Lite jobbigt ibland. Men om någon tycker jag är galen så är det just på grund av att jag försöker leva just här och nu.
Då måste man få vara lite galen.
Saknar dig farmor, saknar dig så att det svider i hjärtat!
Ta vara på er mina fina läsare, tack för att ni läser min blogg trots att jag är väldigt frånvarande. Men det är bara fysiskt, psykiskt tänker jag på er väldigt ofta!
Ser fram emot bloggträffen som är 21 maj i Stockholm, det skall bli så roligt att få träffa er andra som har/är i IVF-världen! ♥
Just nu är det mycket jobb. Uppstigning 06 för att hinna med morgonbestyren o lämna på dagis. Jobba 9-17 och sedan hem för att äta, umgås med Majsan och sedan ta itu med kvällsbestyren. Dagarna går och varje dag är ju ett nytt äventyr att göra det bästa utav.
Nya saker att lära sig, nya sätt att tänka, nya problem att lösa och framförallt att fylla på den viktiga energi-behållaren och förgöra energitjuvarna.
Har ni tänkt på det emellanåt, att vi faktiskt inte lever för alltid?
Den tanken slår mig om inte varje, så varannan dag. Lite jobbigt ibland. Men om någon tycker jag är galen så är det just på grund av att jag försöker leva just här och nu.
Då måste man få vara lite galen.
Saknar dig farmor, saknar dig så att det svider i hjärtat!
Ta vara på er mina fina läsare, tack för att ni läser min blogg trots att jag är väldigt frånvarande. Men det är bara fysiskt, psykiskt tänker jag på er väldigt ofta!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)