v.40+0 och magbild

Idag är det BF och Sjuan trivs bra inne i magen. Med tanke på hur bra jag ändå mår så känner jag faktiskt ingen stress över att h*n ska ut.
Vi har väntat och längtat i snart tre år - så jag känner att 14 dagar inte är så farligt. Självklart längtar vi efter detta barn, men några dagar hit eller dit spelar ingen roll. Är bara så glad att få vara med om detta.

Imorgon ska vi in till barnmorskan för koll. Det blir spännande att höra vad som händer nu när man går över tiden. Om det blir tätare kontroller, när det eventuellt blir igångsättning och så vidare.
Det känns ändå häftigt - 40 fulla veckor! Och jag som i stort sett varit gravid ända sedan oktober 2008 (med ett avbrott på 3-4 veckor innan Sjuan sattes in)

Kastar över graviditetsbaciller på alla som kämpar, önskar så att det blir er tur snart!

Min kära mamma tror vi åker in ikväll och att bebisen kommer imorgon. Pappa är stencool och säger att "det är luuuugnt, hon kommer inte förrens 16 november"
Oavsett datum så hoppas jag allt kommer gå bra - och det ska det banne mig göra också!

Edit: Malin frågade i en kommentar om jag sluntit med tangenterna då jag skrivit att pappa säger att hon kommer den 16 november. Vi vet inte vad det blir för kön - men pappa och sambo har bestämda åsikter kring att det är en flicka...därav att jag skrev så :)

Karusellen som kittlar i magen

Imorgon har vi gått 40 fulla veckor. Ikväll har jag legat i soffan och haft mer ont än vanligt, vilket såklart är positivt, för då kanske det är dags snart? Oerhört spännande!

Det som gör mig ledsen är alla tjejer och killar som inte mår bra när att det blir minus på stickan, eller så blir det missfall efter provrörsförsök. Det kan vara ett försök, två, tre, fyra stycken.
Oavsett så är det så mycket känslor med och så mycket tankar. Man längtar så intensivt så man nästan går sönder. Ett negativt besked får hela ens värld att rasa.
Vissa kommer på fötter igen och fortsätter kämpa, andra orkar inte.

Jag ska fortsätta jobba ännu hårdare med mitt projekt. Något jag tror på och som jag hoppas kan skänka lite glädje mitt i helveteskarusellen som kallas IVF. För även om det ibland kittlar av spänning i magen så är det också jobbigt att gå igenom denna procedur.

Kram till alla er kämpar därute - jag förstår om en del har svårt att besöka IVF-bloggar där folk blivit gravida. Även om vi faktiskt alla sitter på samma karusell.

Förebygga bristningar, mja...

En kollega på jobbet hade en sambo som smörjde in sig för att förebygga bristningar och hävdade att det fungerade. Jag hävdar att krämer inte hjälper.
Aftonbladet skriver att man kan lägga pengarna på annat. Det har o göra med att huden tänjs fort och hormonförändringar - inte för att man använder krämer.

Väl sparade pengar alltså!

Bonussonen i helgen när han såg min mage
- Men vad randig du är på magen!
- Ja, sa jag. Det är en dinosaur som har rivit mig.
- Nähäää, sa han

8 åringar idag har ingen fantasi...

Vårt första pluss för ett år sedan

Tiden går som sagt fort. Denna bild togs 5 november 2008. En morgon fylld av tankar och känslor, ett svagt streck på stickan som visade att ägget hade fäst och vårt lilla pyre med arbetsnamnet Egon bosatt sig.

Vårt första IVF-försök och beviset på att vi i alla fall kunde bli gravida. Även fast Egon tyvärr inte hade möjlighet att stanna kvar hos oss sålänge.
Vilken otroligt år som sagt. Det har hänt så fruktansvärt mycket. Även om det har varit ett helvete mellanåt är jag på något vis glad att jag gått igenom detta, kanske låter bisarrt. Men det är en helt ny värld som öppnat sig för mig. Med så många nya härliga personer som man fått kontakt med - i både glädje och sorg. Så många stöttande ord och famnar. Så många som förstår vad man går igenom. Och sedan det fantastiska att det går att bli gravid med lite hjälp på traven.

Tankar och funderingar

Känns minst sagt konstigt att det är BF om bara några dagar. Även om vi nu kanske går över tiden så gör det ingenting - vi har väntat och längtat sålänge så några dagar extra gör detsamma.

Visst är man trött och tung mellanåt, många pauser mellan städningen för att man helt enkelt inte orkar. Böja sig framåt, eller sitta i skräddarställning går knappt. Man får helt enkelt vagga sig fram och vila när man behöver.

Packade väskan lite lätt igår med ombyteskläder och sedan kläder till Sjuan. Märklig känsla där också, kläder till vårt barn!

Och mitt upp i alltihopa så vågar jag ändå inte tro på allting fullt ut. Jag tar verkligen dagen som den kommer. Är så nyfiken på knodden inne i magen och hoppas att allting ska gå bra så vi får ett friskt barn. Men jag tar inte ut något i förskott. Jag tänker inte negativt det är inte det - men mitt i bland alla känslor av spänning och förväntan är jag livrädd. Jag vill inte få ut ett barn till som inte lever. Även om vårt första pyre var så himla liten och det knappt går att jämföra med detta fullstora barn så finns medvetenheten där. Kommer alltid att göra - hela livet är en stor risk - man kan dö närsomhelst.

Ta vara på allting - hela tiden!

V.39+0 och magbild

Magbild från igår. Nu blir den nog inte mycket större än såhär. En viktuppgång på 11 kilo gör att jag just nu belastar mina knän med 90 kg. Lite kul att testa på att väga mer än vanligt - men det känns i knäna. Man är lika smidig som en heffaklump.

Lillasyster och systerson har varit hos oss sedan i lördags. Så himla mysigt med en bebis och en syster i huset! Även om jag blev trött i kroppen av att bära runt på skruttungen - man är ju som sagt inte lika pigg och rörlig. Men det är ju så mysigt att andas in doften av bebis!
Och så obegripligt att vi - om några dagar - förhoppningsvis får med oss vår egen bebis hem!Hade oerhört ont i magen igår, på vänster sida långt ner. Det är som att bebisen ligger på någon nerv. Blev nästan illamående av smärtan. Idag har det varit bättre. Men det trycker på neråt, vilket är spännande, för det kan ju sätta igång närsomhelst.

Älskade L tror stenhårt på att ungen kommer idag. Nu är det inte långt kvar på denna dag - så han får fortsätta tro han ;-)

Oavsett när det blir så kommer det bli spännande! Men det känns fortfarande så overkligt att få ta del av allt detta. Overkligt men bra! Har börjat packa BB-väskan lite smått, tror inte vi behöver ha med oss så mycket egentligen. Lite ombyte till oss och bebis, hygienartiklar, sköna kläder, dator, någon bok kanske och ett gott humör :-)

Kram!

Glad

Magbild kommer imorgon! Helgen har varit fullspäckad - inte minst för att systersonen och hans mamma är här på besök igen. Så mysigt att lukta på bebis!

Idag var det testdag för en underbart fin tjej som också är i IVF-svängen och som har två fina änglatjejer sedan tidigare. Nu spirar ett nytt liv hos dem, grattis Johbur med man! Så glad för er, nu ska det gå hela vägen så tjejerna får ett litet syskon!