Vardagspussel

Livet kan verkligen delas in i olika sektioner. Vi är nu i sektion: Vardagspussel med jobb/dagisbarn. Onekligen annorlunda och det är så oerhört härligt att få uppleva detta.

Gäller att försöka inse att man inte räcker till överallt dock. Tiden bara rusar.
Förbannar mig själv för att inte ha skrivit upp i lilla Ms bok när hennes tänder ploppat upp, men munnen är ju antingen stängd, pratglad eller full med mat, så jag har inte tänkt på att räkna dem. Viktigaste är nog att vara närvarande ändå. Men ni kanske förstår hur jag menar.

Det går så snabbt och man vill verkligen inte missa en sekund utav det.

Nu har damen gått på dagis/förskola i över 1 månad och förra veckan började det så sakteligen gå bättre med lämningarna. Hon har gråtit och försöka sparkat sig loss tidigare när jag lämnade henne. Men denna vecka har gått riktigt bra.

I förrgår gick hon från min famn till frökens, pussade mig på munnen och vinkade glatt.
Jag blir fylld av glädje, tänka sig att man har en så stor tjej som nu går på dagis/förskola.

Satt vid matbordet med henne i famnen ikväll och frågade om hon var min lilla bebis varpå hon nickar glatt. Sen klappade jag henne lite lätt i rumpan såsom man gjorde när hon var liten och skulle sövas och då skrattade hon bara åt sin knäppa mamma.

Älskade älskade unge, bara hon mår bra så är resten inte så viktigt - faktiskt! Gäller bara att inse det, släppa kraven...dock inte alltid så lätt.