Kunde inte undgå Katrins blogg om hennes graviditet. Är människan bara mediakåt och får besökare till bloggen eller är hon allvarlig?
Klicka här för att komma till inlägget
Är missfall och andra tråkigheter något som måste vara självupplevt för att folk ska förstå att sådant händer? Klart man inte ska tänka på att det kan bli missfall - men man får väl ändå ta med det i beräkningarna. Jag önskar jag kunde tänka positivt hela tiden vad det gäller graviditet och barn, men mitt i glädjen finns också en verklighet. Allting beror väl på vad man själv har i bagaget.
Man vill ju att det ska gå bra. Men det kan också gå tokigt. Man vill tänka positivt och det gör vi. Men vi vill inte inreda ett barnrum och köpa på oss massa saker, utifall att...
Först och främst vill vi föda fram ett levande barn. Sedan fixar vi resten. Vi tar dagarna som de kommer. Ingenting är självklart. Bara det att vi lever här och nu med en hickande, sparkande bebis i magen som vi längtar efter. Det är det vi vet - precis just här och nu.
3 kommentarer:
Herre gud...det där inlägget är nog det mest intelligensbefriande jag läst på väldigt väldigt länge. Jag tycker synd om barnet som ska behöva ha henne som mamma....
Fan, nu blev jag riktigt sur.
Ja, jag hoppas också det. :)
Måste säga att din mage är så himla fin, men snart byts den mot ett mirakel!
Kram Sara
Shit, jag blev smått stum när jag läste. Men hon är väl mest ute efter att provocera och få uppmärksamhet för det hon skriver snarare än att det är hennes riktiga åsikter.....hoppas jag i alla fall.....men jag är nog lite naiv om jag tror det;o)
Kram vännen!
Skicka en kommentar