Bilden ovan är tagen i Karlskoga på Gelleråsens motorstadion. Där var jag & Maja i veckan eftersom jag jobbar ideellt med ungdomssatsningen gällande roadracing.Jag tror Maja börjar vänja sig vid allting jag släpar med henne på. Sitter med i två styrelser också, den ena är en förening i samhället och vi arrangerar julmarknad, loppis, valborg och andra trevligheter. Den andra är en patientförening mot prostatacancer. Ikväll var vi iväg på den senare.
Det är ganska enkelt att kunna åka iväg på så mycket när man har en så snäll och glad tjej. Hon träffar oerhört mycket människor och alla är så snälla och vänliga. Ord som " snäll, söt, fina ögon, glad" är ord man får höra ofta och man väller ju över utav stolthet.
Det är ett ständigt lyckorus man är mitt uppe i. Nästan varje dag tittar jag på Maja och inser hur lyckliga vi är som har henne. Att det äntligen gick vägen efter längtan, smärtan efter missfallet och all nervös väntan.
Jag inser att kärleken till min älskade dotter än större än livet självt. Inte trodde väl jag att man kunde älska en människa så oerhört mycket. Jag är så tacksam - evinnerligt tacksam.
Och återigen - jag önskar så att alla som kämpar & längtar får uppleva detta med barn. Oavsett om de är biologiska eller adopterade så är det en enorm upplevelse.
Det har varit två hektiska veckor nu faktiskt - inte haft så mycket tid att blogga. Bättring på det och framförallt ska jag svara på era fina kommentarer!
Varma kramar till er ♥
