v.18+0 och magbild

Veckorna rullar verkligen på. Jag tycker ändå oron har släppt hyfsat, men imorgon skall vi in till sjukhuset för rutin-ultraljud och givetvis klappar hjärtat extra hårt inför detta.
Jag intalar mig att det står rätt till i magen. Densamme fick ställa upp på bild för att föreviga v.18+0 som vi fått tillträde till idag.

Det är verkligen helt underbart att få vara gravid. Jag hoppas alla som kämpar med IVF lyckas och att alla som lyckats bli gravida får en fullgången graviditet och att allting går bra!
Massa kramar till er!

Olika definitioner

Beroende på erfarenheter så blir frågan "-Har du mått bra under graviditeten" en fråga som kan ge olika svar.
Ja, jag har mått jättebra under min graviditet - om det hade varit på vanlig väg.
Ja och nej, jag har både mått bra och jävligt dåligt - eftersom vi inte kan få barn den vanliga vägen

Ibland svarar man si och ibland svarar man så -helt enkelt.

Älskade mamma

Jag vet ju att min syster, pappa och sambo läser som ingår i min närmsta familj. Men mamma har inte velat läsa så mycket för det tycker hon har varit jobbigt. Speciellt under tiden när vi förlorade lillpyret i magen och allting runt omkring. Vi kan ju prata om det förstås och hon stöttar oerhört mycket, men att läsa har blivit för mycket för henne.

När vi pratade i veckan så sa jag "Det är ju synd att du inte läser bloggen nu när jag...."
" Jag har faktiskt varit inne nu, sköt hon snabbt in"
"Vad kul, då har du ju sett magbilden också, sa jag"
"Ja det har jag och visst är det en gravidmage, säger hon"

Älskade mamma, det värmer i en dotters hjärta att du är inne och läser på bloggen och följer vad som händer när vi inte bor så nära varann längre.
Massa kramar till dig och såklart även till pappa, syster och sambo som också läser, kommenterar och stöttar helt fantastiskt! Älskar er SÅ mycket!

Bellman

Igår när vi hämtade lilleman hos sin mamma så visade han stolt upp senaste familjemedlemmen. En lillebror. Nu är han storebror till två stycken och oerhört stolt. Blir spännande om det är en lillebror eller lillasyster som växer i min mage.

Alla har olika bud. Några jobbarkompisar tror på en flicka, även min pappa och sambo tror det.
Medan jag och mamma tror att det är en kille.

Vi planerar inte för mycket men pratade lite på skoj om namn i bilen hem.
Lilleman deklarerade att om det blev en kille kunde den heta Bellman. Vi är mer tveksamma...

Mäktig känsla

När jag tänker på att det faktiskt bor en liten människa i min mage som förhoppningsvis kommer till oss i november sprider sig ett leende över mitt ansikte. Det är en fantastisk stark och mäktig känsla, att få äran att bära på ett barn.

Samtidigt tänker jag på alla som inte kan få bära på sitt barn. Som av olika anledningar inte kan bli gravida överhuvudtaget, inte ens med hjälp. Jag känner en stor sympati för dessa människor som gärna vill uppleva detta men inte får. Samtidigt känner jag en sorg för alla de människor som inte förstår att allting i livet inte alltid är så enkelt. Att skaffa barn är inget man bara gör, det är bara ett dumt uttryck. I alla fall för vissa. För oss som har en lite svårtillgänglig stig att vandra på, för oss som kämpar.

En ovanligare måndag

Igår kom syster förbi jobbet och vi hade lunchdejt. Jag tyckte det såg ut som hon svalt en medicinboll. Bakifrån syns det inte att hon har gjort det dock, så det är verkligen bara en mage.

Roligt är det i alla fall att vi är gravida samtidigt, även om det skiljer 20 veckor mellan oss.

Älskade systeryster, jag är helt faschinerad av magen. Gigantisk och jättefin! Snart har man äran att bli moster!

Min kollega svängde in med fruktfat och mobilen tryckt mot örat. Honungsmelon stod på menyn och det satt bra framför datorn.

När jag kom hem var sambon iväg och hjälpte sin syster och svåger, men eftersom han är köksmästare i hushållet fanns det mat i kylen och en söt liten lapp.

När jag skulle vattna ute höll missen på att leka med något på gräsmattan. Gick fram och hittade en fågelunge (vi räddade två stycken häromdagen som fick återvända till boet) som levde.

Plockade upp den och surfade febrilt på hur man skulle ta hand om den. När sambon kom hem insåg jag att jag var tvungen att lägga ut den, omöjligt att rädda den om jag inte skulle behöva kräkas upp mat och ge den. Stoppade om den i handduken som den kröp in och gick med tunga steg in. Jag är djurvän så det är läskigt...blir riktigt blödig.

En inte helt vanlig måndag med andra ord, men väldigt händelsrik :)

vecka 17+0

Det här var en liten annorlunda sak. Att fotograferas. Eftersom jag inte tycker mina spiror är de läckraste i Sörmland (ja inte i Stockholm heller ;-)) så drog jag på mig ett par tights.

Lite dumt att man inte tog bilder precis i början, men betänk att jag inte är supersmal sedan innan. Syster min tyckte inte det var så mycket gravidmage medan sambon tycker det. Så alla tycker olika :) Men liiite gravidmage tycker jag själv att jag har.

Ska försöka ta kort varje vecka, kan ju vara roligt att se utvecklingen eftersom vi även har bild på ägget innan det sattes in.

Ha en supertrevlig kväll! Vi ska strax äta sen middag, sen blir det Desperate housewifes och glass från hemglass-bilen.